Untitled - Åbo Akademi

av den tid och miljö där den produceras. 251 Målet för feministbiografin formuleras av
Rachel Gutiérrez i följande ordalag:
Feminism is interested not only in exeptional women who grew to become as important as
men, but also in those who were sacrified by ideology, better defined as case studies, which
are the subject of anthropology and sociology. Biography is about uniqueness.
Nevertheless, the biography of the average women, who has not distinguished herself
from the majority, becomes the major subject of the political concern of feminist theory. 252
Det handlar inte enbart om synliggörandet i sig. Kathleen Barry ser en grav brist i att
kvinnor har porträtterats enbart som änkor, mödrar eller älskarinnor eller att deras liv
blivit rejält förfalskat och förvridet i den historiska litteraturen. Uppgörelsen med alla
distorsioner är ett av feministbiografikens uppdrag. Men också den inomvetenskapliga
feministbiografen stöter på problem. Rachel Gutiérrez talar om kvinnans ´jag´ som har
varit handikappat i historien. 253 Carolyn Heilbrun konstaterar koncist:
When biographers come to write the life of a woman – and this phenomenon has, of
course, occurred with much greater frequency since the advent of contemporary feminism,
let us say since the late 1960´s – they have had to struggle with the inevitable conflict
between the destiny of being unambiguously a women and the women subject palpable
desire, or fate, to be something else. 254
Tanken på en trestegsmetodisk reflektion är återkommande hos flera kvinnliga biografer
och teoretiker. Liz Stanley artikulerar den tydligast när hon talar om det processuella
biografiska arbetet på flera i nivåer. Reflektionen över det egna arbetet skall omfatta:
a) förhållandet mellan biograf och objekt
b) förståelsen av objektet
c) förmedlingen av objektets historia.
Även om Liz Stanley biografiteoretiskt förespråkar ett nätverksbiografiskt tänkande och
tar avstånd från metoden att ”placera en enda individ i rampljuset och skicka de övriga
in bland skuggorna” gör hon samtidigt upp med kritiken mot biografin och autobiografin
för dess intresse för den otillåtna individualismen, en kritik där ordet narcissism ofta
har hängt i luften. Hon finner kritiken trångsynt:
251 T.ex. Gutiérrez, Rachel, ”What Is a Feminist Biography”, All Sides of the Subject. Woman and Biography, ed.
Theresa Iles, New York 1992, s.48-55, Dearden, Liz, ”Reviewing Women´s Biography”, Writing a Woman´s
life, All Sides of the Subject. Woman and Biography, ed. Theresa Iles, New York 1992, s. 150-151, Heilbrun,
1989, s. 30.
252 Gutiérrez, 1992, s. 54.
253 Gutiérrez, 1992, s. 49. Barry. 1992, s. 25ff.
254 Heilbrun, 1989, s. 21.
98