Untitled - Åbo Akademi

estetiskt utförda människoskildringar. 107 Biografin började närma sig konsten och
fjärmade sig därmed från den vetenskapligt objektiva formen. 108
Den egentliga ”klimatväxlingen” i svensk biografi inträdde, enligt Hildebrand,
under 1940- och 50-talen. Orsakerna till biografins nya öppenhet och medföljande
problem är flera: de båda världskrigen och den desillusionerade, människosynen,
naturvetenskapernas framväxt och influens över humaniora, psykologins, psykoanalysens,
genomslagskraft både som vetenskap och i gemene mans medvetande med sin nya
människosyn som oundviklig följd, samt samhällslivets politisering och nya litteraturvetenskapliga
teori- och metodbildningar. I arbetet med att belysa tidens socialpolitiska
förändringar har en rad viktiga svenska arbetarförfattare i skönlitterär form kastat ljus
över miljöns och samhällsklassens betydelse för personlighet och utveckling. Författare
till den borgerliga kritiska romanen samt en lång rad autodidakter och politiskt
framträdande gestalter bidrog, enligt Hildebrand, på lång sikt till den moderna biografin
sådan den framträder efter 1950-talets ”klimatväxling”. 109 Man kan säkert dessutom
räkna med utländsk inspiration. Redan tidigare hade André Maurois och Lytton
Stracheys arbete om biografiskrivning översatts. I synnerhet den engelska biografin
väckte en positiv genklang. 110
Vid pass samma tid som Hildebrand deltog även Birger Christoffersson i debatten
med ett inlägg i Bonniers Litterära Magasin. Syftet var att lyfta fram biografins litterära
kvaliteter. Han betraktade biografin som en ”tvillingsyster till romanen”. 111 Genrenärheten
mellan biografisk konst och skönlitteratur motiverar Christoffersson med att
understryka vikten av biografens identifikation med den biograferade: ”Att litterärt
fixera en annan människa är i grunden detsamma som att gestalta något hos en själv”.
Kärnan, och poängen, i Christofferssons resonemang menar jag att ligger i följande fras:
Det faktiska och kända är utgångspunkten för en biografi; märk väl utgångspunkten: något
därutöver måste tillkomma. 112
Christoffersson understryker biografins värde som levnadstolkning och porträtt: en
blandform mellan det faktiska och det fiktionella där just referentialiteten skapar sin
motvikt till konstnärligheten.
Ett klassiskt arbete inom modern svensk biografi som, enligt Hildebrand, inledde
”klimatväxlingen” är Fredrik Bööks stora monografi över Verner von Heidenstam
(1945-46). Böök kände von Heidenstam personligen sedan en lång tid tillbaka när han
påbörjade sin levnadsteckning. Några år senare utkom tre olika biografier, med samma
strävan att intensifiera försöken till inlevelse samt nyansera person- och karaktärsteckningen.
Biografierna var Gunnar Tideströms monografi över Edit Södergran (1949),
107 Hildebrand, 1959, s. 97-170.
108 Många biografiteoretiker under 1900-talet rör sig just i detta spänningsfält när de diskuterar biografin,
d.v.s. är biografin mera konst än vetenskap, eller tvärtom?
109 Hildebrand, 1959, s. 104-131.
110 Se Larsson, 2003, s. 47 och de artiklar av Erik Thyselius i Aftontidningen som hon hänvisar till i samband
med att Svenskt biografiskt lexikon började ges ut.
111 Christoffersson, Birger, ”Skönlitteratur i det fördolda. Om fiktiva och estetiska element i biografier”,
Bonniers Litterära Magasin (BLM) 21, 1952, s. 30-35. Artikeln omarbetades senare och ingår i Svenska
litteraturkritiker. Metoder, teorier och värderingar, Stockholm (1962) 1970. Se särskilt s. 63-66. Tidsatmosfären,
miljöskildringarna och gestaltningen av personens karaktär finns impregnerade som skönlitterära drag i
biografin, menade Christoffersson.
112 Christoffersson, 1970, s. 65. Här handlar det, betonar Christoffersson, inte om språkmelodi eller
poetiserande text utan om det fiktiva och estetiska greppet om ämnet.
59