Untitled - Åbo Akademi

209
debattrum av Stolpe. Den bruksfunktion Stolpe ger Birgitta i samtidspolemiken samt
hans psykopatologiska dissekeringar gör att Birgitta blir ett objekt i denna biografi.
Trots det dekonstruerande draget, den sexualpsykologiska tolkningen, och det
modernbiografiskt splittrade mosaikjaget förmedlar Stolpes biografi ett andligt budskap.
Hans underliggande motiv är att framställa kristendomen som en alternativ
livsåskådning i det pluralistiska samhället. Stolpe presenterar inte tron bara som ett av
alternativen. Han framhåller att kristendomen är det bästa valet, överlägset i konkurrens
med en kommunistisk-politisk livs- och världssyn. Stolpes Birgittabild är som analysen
visade ett slags motbild, en kristen propagandabild och används som sådan i polemik
mot en marxistisk människosyn. Innesluten i hans historiesyn vilar tanken på en Gud
som uppenbarar sig i de sedliga kraven i samvetslivet vid sidan av en i historien direkt
ingripande Gud. 326
Lika starkt ljuder biografin i sitt moteko mot samtidens materialism och relativism.
327 Stolpe företar ofta jämförelser mellan det äkta kristna sinnelaget och tidens glans
och segrar på ytan som samtidens religiösa rörelser ofta har fallit för. Vi ser den
katolska kyrkans tradition presenterad som ett hållbart alternativ till nykristna suggestiva
sekter i Amerika. Birgitta och hennes asketiskt nobla värld ställs upp i motbild mot
tidens TV-predikanter, massuggestion och bekvämlighet. 328 Ytterst handlar det om att
förmedla den ”smala vägen” mellan kapitalismen och Marx. Stolpe för in Birgitta och
hennes kritik i sin egen samtid:
Det är egendomligt nog så att många av Birgittas straffdomar formas till en tidskritik, som
nästan oförändrad kunde aktualiseras i våra dagar, då trolöshet, pornografi, normlöshet
och moralisk apati blivit allmänt accepterade sederegler. 329
I synnerhet i kommunistkampen är Stolpe en god representant för den katolska
utrikespolitiken. När hans biografi kommer ut befinner vi oss några år innan katolska
kyrkan tar i med hårdhandskarna mot den vänsterinfluerade liberalteologin i Latinamerika
och innan Vatikanen börjar ingripa i nedmonteringen av det öst-västindelade
Europa. Utfallen mot marxismen förekommer flerfaldigt i biografin. 330 Stolpe etablerar
en markant skillnad. Visserligen finns det en yttersta makt och en auktoritet även för
den kristne, men det handlar inte om samma makt som etableras inom den marxistiska
samhällssynen. Det särskiljande kriteriet är frihetens. Kristendomen skapar fria
människor lyder det evangeliska budskapet. Marxismen däremot genererar en ofri,
undermänsklig robot: en fridsam samhällskugge som utvecklingens kulmen. Slutekot i
Stolpes Birgittabiografi blir att dessa båda livsåskådningar aldrig kan mötas: de är
dömda att alltid förfölja och försöka utrota varandra för frihetens skull. 331
326 I tredje delen av sina memoarer, Krigstid, 1976, s. 24, citerar Stolpe samstämmigt Geijer i att ”det bor en
Gud inte bara i det höga stjärnevalvet utan nere i djupet, i historiens jäsande massa”. I andra delen, Stormens
år, 1975, s. 174, presenteras den aktivt verksamme guden.
327 Jfr även med memoarerna, del 3, 1975, s. 136-141, 152-155.
328 Stolpe, 1973, del 2, t.ex. s. 223-225. Stolpe gör en personlig jämförelse här mellan den amerikanske
religiöse ledaren i ropet Frank Buchman, den italienske antivåldskämpen Danilo Dolci från Sicilien och
Birgitta, som utfaller till de båda sistnämndas fördel.
329 Stolpe, 1973, del I, s. 190.
330 Samma gäller f.ö. Stolpes memoarer. På ett ställe komprimerar han sin syn koncist och klart: ”Karl Marx
arbetade just på sitt kommunistiska manifest. Kyrkorna tömdes i västerlandet. Avfallet grep omkring sig
med ohygglig fart”. Stolpe, Krigstid, 1976, s. 229
331 Stolpe, 1973, del 2, s. 212-213.