Untitled - Åbo Akademi

220
drag varken behöver försvaras eller rationaliseras. 379 Denna intention syns delvis i Den
heliga Birgitta. Åttabarnsmor och profet. Vi kunde därför klassificera denna levnadsteckning
som en existentiellt tolkad short cut-biografi eller en psykologiskt inkännande antibiografi
infälld i ett livs- och tidsbiografiskt koncept.
När jag studerar den narrativa strukturen utgående från Hayden Whites intrigmodeller
identifierar jag inte i huvudsak fyra olika biografimönster utan snarare
omväxlande tonfall av romantiskt, komiskt, tragiskt och satiriskt berättande. Bergh rör
sig skickligt längs alla lägen. Det bör ändå framhållas att de komitragiska infallen är
empatiskt hållna, satiren synnerligen mild. Det rör sig snarast om en vänligt hållen och
humoristisk ironi. Dessa fyra narrativa strukturer hörde, enligt White, ihop med sina
särskilda förklaringsmönster och grundhållningar. De idiografiska och kontextualistiska
förklaringarna dominerar i Berghs biografi. Samtliga dessa mönster, skulle enligt White,
i sin tur falla tillbaka på vissa grundhållningar: anarki, konservatism, radikalism eller
liberalism. Vilken Berghs hållning är beror på perspektivet. Han är i alla fall som
icketroende öppen och liberalt inlevelsefull visavis Birgittas religiositet. 380
Om vi särskiljer mellan vad den feministiska biografiteoretikern Liz Stanley kallar
ett ”mikroskopiskt” och ett ”kalejdoskopiskt” närmelsesätt hittar vi mer av den senare
hållningen i Den Heliga Birgitta. Åttabarnsmor och profet. I den mikroskopiska biografiprocessen
ses biografin som en referentiell text där sanningsvärdet är knutet till
materialinsamlingen. I det kalejdoskopiska närmelsesättet blir biografens subjektivitet en
teoretisk faktor i sig och den biografiska processen minst lika viktig som slutprodukten.
Den enskilde biografens ”mind”, socialt definierat, är en knutpunkt. Stanley insisterar
därför på en intellektuell självbiografisk redovisning i varje biografi för att fokusera
ursprunget till och framväxten av biografens förståelse och tolkning av den biograferade
381 Detta erbjuder Birger Bergh, i min tolkningsoptik, genom sina kortfattade och
subjektivt hållna inpass hela biografin igenom. Läsaren får en medlöpande ärlig
redovisning för biografens förförståelse, förståelsehorisont och intellektuella hållning. 382
Avsikten med detta Birgittaporträtt är att dels låta Birgitta själv komma till tals,
dels att försöka tränga under språkytan i det överrika textmaterialet, skildra hennes
utvecklingsgång, belysa hennes föreställningsvärld och därigenom försöka göra henne
begriplig för nutidssvensk läsekrets som lever i en tro på sekulariseringen. Utgångsläget
implicerar arbetet med att översätta språket i en föreställningsvärld till språket i en
annan värld och att överbrygga gapet mellan olika mentaliteter, främst mellan
medeltidens kristna fromhetsliv och svensk nyhedendom. 383 Bergh installerar sig i
texten som en guide mellan kognitivt olika förståelsesfärer. Transformationen verkställs
379 Eriksson, 1985, s. 4. Bergh, 2002, s. 44, 51, 105, 115, 117, 120, 139-142, 174-175.
380 White, 1987, s. 51-80
381 Stanley, Liz, The Auto/Biographical I. The Theory and Practice of Feminist Auto/Biography, Manchester 1992, s.
86, 136, 178, samt Stanley, Liz, ”Process in Feminist Biography and Feminist Epistemology”, All Sides of the
Subject. Woman and Biography, New York 1992, ed. Theresa Iles, s. 119-123.
382 Här ligger den stora skillnaden mellan till exempel Sven Stolpe och Birger Bergh som analytiska
interpretatorer. Bergh, 2002, s. 17, 27-28, 44, 59, 65, 74-75, 84, 131, 137, 144-146, 182, 208, 213.
383 I Birgittabiografierna på 1800-talet handlade utmaningen i den biografiska kunskaps- och förståelsetransformationen
om att introducera både medeltiden och den katolska tron. I biografierna under 1900talet
fram till Hans Furuhagens biografi, Furstinnan från Närke som blev Heliga Birgitta, 1991, utgick
biografierna från att läsarna var introducerade i en allmänkristen livssyn och världsbild. Dagens nyhedniska
inställning till religion, som bland annat uttrycker en skarp och essentiell skillnad mellan ”kristen” och
”religiös”, och där det förstnämnda adjektivet börjar få bibetydelsen ”konstig” skapar andra kognitiva och
mentalitetshistoriska krav på en Birgittabiograf. Man kan inte utgå från vare sig en kunskapsmässig eller en
ideologisk förförståelse. Bergh skriver inte sin biografi ens i en sekulariserat färgad tid länge utan i en tid av
tro på sekulariseringen. Jfr Bergh, s. 17.