Untitled - Åbo Akademi

V. ANALYTISK-IDÉHISTORISK KONKLUSION
1 Biografen som tidsspegel
457
Biografins bruksfunktion, särskilt accentuerad i Daniel Madelénats och Helmut
Scheuers idéhistoriska panoraman, är en odiskutabel variabel som styr Birgittabiografiken
under 1900-talet. Samtliga biografier, förutom de rent fackhistoriska av Toni
Schmid och Birgit Klockars, är medvetet eller oavsiktligt ockuperade av ett bruksfunktionellt
ärende till sin egen samtid. I viss mån kan man tala om ett funktionellt ärende
även hos fackhistorikerna i deras envetna vilja att korrigera felaktigheter i Birgittabiografiken
och justera bilder av henne som antingen anses som obsoleta eller förhastade
distorsioner.
Jag tycker mig särskilt se influenser från den tyska andehistoriska biografitraditionen,
med sina hänvisningar till en högre plan för mänskligheten – om än med en
viss eftersläpning – i de analyserade biografierna från sekelskiftet 1900. 1 Birgittabiografierna
kan läsas och tolkas mot bakgrunden av borgerskapets historisk-politiska
och socioekonomiska utveckling. Hyllningen av den harmoniska förebildsmänniskan
tog sig olika uttryck: i en strävan efter oändligheten eller i en sammansmältning av
karaktärskonstanterna ”ande” och ”vilja”. 2 Konsten och bildningen sammanbinds med
nationalromantiken, statsidealismen och en fosterländsk religiositet. Upphöjandet av det
svenska och fosterlandskärleken, avläst i Birgittabiografierna av Gustaf Bergström och
Lyda Wahlström, närmar sig något man kunna benämna fosterlandsreligion. Birgittas
svenskhet, fosterlandskärlek, hemlängtan, skönhetssinne och kvinnoemancipatoriska
kraft framhävs.
Strukturomvandlingen, arbetarrörelsen och samhällets politisering inverkade
förenande på de högre och bildade samhällskikten, enligt Scheuer. Därefter är två
inriktningar skönjbara: biografier som betonar vita activa och biografier som lyfter fram
vita contemplativa. 3 Det hela slutade kring sekelskiftet i den tyska biografiken i en
polarisering av den isolerade individen mot den fientliga omvärlden och med en
avmaterialisering och estetisering som utsträcktes till alla livsområden. Biografiken
förvandlades oförmärkt till mytografi. Det mytografiska inflytandet är speciellt framträdande
i Knut B. Westmans och Emilia Fogelklous religionspsykologiskt analyserande
levnadsteckningar. 4 Inriktningen på den stora personligheten, handlingsmänniskan och
”sierskan” är ett tydligt biografiideal i samtliga biografier från Ellen Fries till Emilia
Fogelklou. Hos Fries och Wahlström står vita activa i fokus. Hos Bergström, Steffen,
Westman och Fogelklou visas ett intresse för den intima människan. Föreningen av vita
activa med vita contemplativa understryks med emfas i förebildliga ”birgittaegenskaper” för
samtiden. I alla biografier från denna tid inpräntas ett kulturellt överjag: nationalistiskt
1 Scheuer, Helmut, Biographie. Studien zur Funktion und zum Wandel einer literarischen Gattung vom 18 Jahrhundert
bis zur Gegenwart, Stuttgart 1979, s. 21-35.
2 Vilja och ande är nyckelbegreppen. Hos Gustaf Bergström är evighetsdimensionen starkt inskriven. Hos
Ellen Fries, Lydia Wahlström, Knut B. Westman och Richard Steffen betonas ande- och viljemänniskan
Birgitta.
3 Scheuer, 1979, s. 141ff samt Larsson, Inger, ”Biografiforskning: poetik, politik eller panorama”, Nordica,
Tidskrift för nordisk teksthistorie og æstetik 6/1989. s. 27ff.
4 Det mytografiska inflytandet från Friedrich Gundolf-kretsen kunde jag spåra ännu så sent som hos Sven
Stolpe.