14.09.2013 Views

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

301<br />

kvinnodominans. En internationellt betydelsefull forskare som Edward Westermarck<br />

såg däremot i kärnfamiljen en antropologiskt ursprunglig levnadsform. 328<br />

I emancipationsdebatternas bakgrund ekade givetvis Ellen Key. ”Ingen modern<br />

svensk kvinna har verkat så opinionsbildande eller skänkt en så intensiv uppmärksamhet<br />

åt inre – och yttre – politiska frågor”, skrev Emilia Fogelklou om Key samma år<br />

som hennes egen Birgittabiografi utkom. 329 Ellen Key var å ena sidan berömd kvinnosaksföreträdare<br />

i sin kamp för rösträtten, å andra sidan sågs hennes teorier om<br />

moderlighet som konservativa och biologistiska. Hon möttes av en dubbel attityd: man<br />

såg henne både som emancipatoriker och som en fara för emancipationsprojektet. 330<br />

Mellan Emilia Fogelklou och Ellen Key finns inte enbart varma vänskapsband utan<br />

också ett hemligt samförstånd i livs- och kvinnosyn. De delade den starka betoningen<br />

på moderligheten och kvinnlig egenart, men Fogelklou markerade distans till bland<br />

annat Keys kärlekslära. Hon fann den ytlig och ensidig, framhåller Bergman Andrews.<br />

Key betonade att kärleken, inte äktenskapet, skulle utgöra sedlighetsnorm och etablerade<br />

en skillnad mellan kärlek och föräldraskap. Trots Keys starka inflytande i samtiden<br />

viker Fogelklou in på ett eget och annat spår genom sin djupa inrotning i den kristna<br />

mystiktraditionen. 331 Fogelklous primära intresse är inte riktat mot tvåsamhetens kärlek,<br />

äktenskapet eller den sexuella kärleken. Hon missionerade för den allomfattande<br />

kärleken. 332<br />

Det kan vara klargörande att se Fogelklous Birgittabiografi mot ytterligare en<br />

idébakgrund: kväkar- och fredsandan. Emilia Fogelklou kom senare att ansluta sig till<br />

kväkarsamfundet. 333 Kväkarnas enda religiösa ”dogm” (citationstecken därför att det<br />

karaktäristiska för dem är avsaknaden av dogmer) ligger i tron att varje människa bär en<br />

gudsgnista inom sig, ett litet frö som kan växa sig stort och livskraftigt om individen<br />

öppnar sin fria och goda vilja för det gudomliga. Kväkarengagemanget hörde aktivt<br />

ihop med fredrörelsens ideologi och fredsarbetet engagerade tidigt Emilia Fogelklou.<br />

Inom den internationella kvinnorörelsen hade man organiserat en rösträttskongress<br />

som skulle äga rum i Berlin 1915. När första världskriget bröt ut 1914 beslöt man att<br />

inte inställa mötet utan i stället fånga tillfället att samla världens kvinnor till en<br />

fredskongress. Eftersom Berlin var krigförande omorganiserades det planerade mötet<br />

till en fredskongress i Haag. Emilia Fogelklou och Elin Wägner-Landquist deltog som<br />

svenska representanter bland 18 skandinaviska kongressmedlemmar. Kongressföretaget<br />

328 Isaksson, & Linder, 2003, s. 550.<br />

329 Fogelklou konstaterade vidare att det knappast finns någon svensk skriftställare som framkallat så<br />

mycket hetsig ilska i ord och tryck, ”redan motskrifter och recensioner bildar ett litet bibliotek”. Fogelklou,<br />

Emilia, ”Ellen Key”, Den allra vanligaste människan. Stadier och vägar, Stockholm 1931, s. 76.<br />

330 I emancipation och religion återkommer Inger Hammar flerfaldigt till Ellens Keys problematiska relation till<br />

kvinnosaksrörelsen och hennes vacklande ställning i emancipationsfrågan. Hammar, 1999, t.ex. s. 235-245.<br />

331 Lindén, 2002, s. 18-21, 269-296. Om relationerna mellan Fogelklou och Key, se Bergman Andrews,<br />

1999, s. 43-45, 194.<br />

332 Fogelklou, t.ex. s. 167.<br />

333 Emilia Fogelklou anslöt sig till kväkarna först 1932 när hon blev medlem av Vännernas samfund,<br />

Kväkarna, i London. Men kontakter till kväkarna hade förekommit tidigare, bl.a. i internationella kvinno-<br />

och fredssammanhang. Faktum är att hon redan som tonåring under en lektion i skolan identifierade sig<br />

med kväkarnas tro att människan kan låta sig ledas av ”ett inre ljus”. Denna konfessionslösa tro på inre<br />

ledning betraktas av många i samtiden som en villfarelse. När man läser Birgitta och noterar den fria<br />

innersidan av religiositeten som betonas där ter sig Fogelklous egen andliga utveckling och samfundsval<br />

följdriktiga. Fogelklou, 1919, t.ex. s. 47, 52, 54, 138, 230, 246, 248. Om kväkarengagemanget, se Bergman<br />

Andrews, 1999, s. 34, 48, 128, 228-233, 249-251, 349, 261.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!