Untitled - Åbo Akademi

107
fart på allvar när Birgittas reliker fördes till Sverige 1374 där de placerades i den då
provisoriska klosterkyrkan. 19
Birgittas levnad sammanföll nästan exakt med påvarnas tid i Avignon. Hon hann
uppleva fyra påvar under sin tid i Rom: Clemens VI (1342-52), Innocentius VI
(1352-62), Urban V (1362-1370) samt Gregorius XI (1370-78). Under Urban V:s
pontifikat började Birgitta arbeta aktivt för att få sin klosterregel stadfäst. Påvlig
stadfästelse fordrades eftersom fjärde laterankonciliet 1215 hade förbjudit inrättandet av
nya klosterordnar, ett förbud som upprepades vid andra konciliet i Lyon 1274. Efter
ihärdiga påtryckningar fick Birgitta år 1367 påvlig sanktion för sitt kloster. Men hennes
egen regel refuserades delvis och hon ålades att följa antingen den augustinska eller
benediktinska regeln. Birgitta var missnöjd med resultatet: dels ville hon grunda en helt
ny orden, inte bara bygga ett kloster, dels ogillade hon påvens kraftiga omarbetning av
reglerna. Den påvliga kritiken mot Birgittas regel gällde främst dubbelklosteridén.
Birgitta ville ju grunda ett kloster för både män och kvinnor där abbedissan skulle vara
högst i rang och stå över munkarna och deras generalkonfessor. I Urbans V:s bulla,
utfärdad den 5 augusti 1370, raderades dubbelklosteridén ut. Först år 1378, efter
Birgittas död och genom dottern Katarinas idoghet, godkändes regeln i enlighet med
hennes primära skiss. Men konciliestriderna om dubbelkloster som alternativ och
klostrets indulgenser fortsatte katolska tiden ut. 20
Här är det plats för ett viktigt inlägg. Birgittas dubbelklostertanke är omstridd i
forskningen. Tore Nyberg hävdar att det snarare rör sig om ett ”kloster för nunnor med
manlig assistans”. Alf Härdelin föredrar att tala om ett trippelkloster eftersom
pilgrimerna från början är medtänkta som en del av klostret. Signifikant i sammanhanget
är att de manliga birgittinerna inte är munkar utan kallas för bröder. 21
Byggnadsprocessen och tillkomsten av Vadstena kloster skedde diskontinuerligt
och kan inte avhandlas utförligare i detta sammanhang. I en påvebulla, dagtecknad den
10 augusti 1373 i Villeneuve vid Avignon, uppges i ingressen att nunneklostret har
byggts men att abbedissan och nunnorna ännu inte hade installerats. Källan är, enligt
Höjer, inte nödvändigtvis tillförlitligt exakt. Han verkar själv hålla före att man redan då
har kommit längre i klosterbygget. Hursomhelst mottogs Birgittas kvarlevor av en
existerande klosterkommunitet bestående av både nunnor och bröder i juli 1374. Där
skedde den högtidliga bisättningen av helgonets kvarlevor. Drottning Margareta, som
tidigare hade gett planerna sitt entusiastiska stöd, bidrog till att klostret kunde byggas. 22
19 Fritz, Birgitta, ”Vadstena klosterkyrka och kung Magnus testamente 1346”, Birgitta av Vadstena. Pilgrim och
profet 1303-1373, Stockholm 2003, s. 285-296, Andersson, Iwar, Vadstena gård och kloster I-II, Stockholm
1972, Höjer, Torvald, Studier i Vadstena kloster och birgittinordens historia intill midten av 1400-talet, Uppsala 1905,
s.54-83, Sten Engström, Bo Jonsson I, Uppsala 1935, s. 264, samt Reuelaciones extrauagantes, utg. av Lennart
Hollman, Uppsala 1956, Extr. 74. I sv. övers. Himmelska uppenbarelser, band fyra, kap.74 s. 171. Se också
Klockars, 1976, s. 109-117, 156-162. Att regeln skulle ha dikterats i ett stycke kan ifrågasättas. I
klosterregelns 13: de kapitel sägs uttryckligen att ”många år förflöt därefter”, vilket antyder att Birgitta
kompletterat eller finslipat texten efteråt i Rom.
20 Höjer, 1905, s. 59-70, 161-223, Collijn, Birgittinska gestalter, Stockholm 1929, s. 13-14, Klockars, 1973, s.
138-156, Grundmann, Herbert, Religiöse Bewegungen im Mittelalter, Lübeck 1961, s.135. Om Birgittas kritik
mot påvarna och tillståndet i kristenhet och kuria: Reuelaciones celestes, Book I, with Mathias Prologue, ed. by
Carl-Gustaf Undhagen, Stockholm 1977, Rev I:56, Reuelaciones celestes, Book VI, ed. by Birger Bergh,
Stockholm 1991, Rev IV: 33, 136, 140, 142, 144 och Rev. VI: 63, 96. I sv. övers. Himmelska uppenbarelser,
band 1 kap 56, s. 173, band 2, kap. 33 s. 77, kap. 136 s. 238, kap. 140 s. 242, kap. 142 s. 245, kap. 144, s.
248. I en av Birgittas uppenbarelser ingick en passus om att det nya klostret i Vadstena skulle få
avlatsförmåner för att bli självförsörjande. Om koncilieförbuden mot grundandet av nya kloster, se
Conciliorum oecumenicorum decreta, ed. J. Alberigo et alii, Bologna 1973, s. 242, 326.
21 Härdelin, Alf, Kult, kultur och kontemplation. Studier i medeltida svenskt kyrkoliv, Skellefteå 1998, s. 79ff.
22 Höjer, 1905, s. 80-81.