Untitled - Åbo Akademi

382
modeller av geneaologisk, sociologisk, psykologisk (i mycket begränsad form) och, här
tillagt, politisk-historisk art. 157
Kapitelindelningen visar att släktsammanhangen har utgört den biografiska
styrfunktionen hos Birgit Klockars. Birgittas svenska värld är historiografiskt sett den
första geneaologiskt kontextuella Birgittabiografin. 158 Till typen liknar verket mest en
konventionell livsverks- eller yrkes-biografi, här även kallad livs- och tidsbiografi. I detta slag
av biografier förkommer inga försök till belysning av den biograferades inre mörker.
Avsikten är kort och enkelt att ge besked om vem en person egentligen var i sitt liv,
utan att personens väsen tillskrivs en alltför metafysisk eller djupsinnig innebörd.
Livsverksbiografins uppgift är i första hand att klarlägga de yttre omständigheterna i
personens livsbåge. 159 Eriksson framhåller att en välskriven livsverksbiografi, som
fokuserar tyngdpunkten på impulserna från omvärlden (ideologi och frågor om klass,
yrke, politik) också har en lika stor betydelse för den andra tyngdpunkten: för
personligheten själv. Livsverksbiografins uppgift är att förklara en personlighet och den
till personen knutna kulturvärlden. 160 Klockars perspektiv och arbetsmetod bygger på
oscilleringen mellan biografijag och omvärld. Hon koncentrerar hela tyngdpunkten dels
till den sociala värld som omgav och närde Birgitta, dels till den mer vidsträckta
politiska och kristna idéverklighet som skapade och formade hennes livssyn. Till skillnad
från Wahlström, Westman, Fogelklou, Sundén och Stolpe, inplacerar hon inte
Birgitta i allmänna mentalitetshistoriska medeltidsramar utan bygger sin bakgrundskuliss
av konkretpolitiska skeenden i Sveriges historia – utan att ändå glömma att påpeka vad
som hörde till sedvanorna, tidens mentalitet och världs- och trosföreställningar. Hon
försöker hitta och förstå de inre kartor Birgitta navigerar efter. Det centrala är ändå inte
kartorna, trosföreställningarna, värderingarna i sig utan de handlingar i vilka de
tillämpas. 161
De genealogiska kartläggningarna är denna biografis adelsmärke. Klockars har
dessutom forskat grundligt i Birgittas ekonomiska livsvillkor som gift kvinna och utrett
betydelsen av arven efter föräldrarna och den ekonomiska ställning hon uppnådde som
änka. De faktiska sociala och ekonomiska förutsättningarna klargörs med penetrerande
källkritisk ihärdighet. 162
Gränsen mellan livsverksbiografi och monument kan ibland vara mer en teoretisk
distinktion än en essentiellt konstaterbar biografivariant. Att jag ändå vill kalla Birgittas
svenska värld för en livsverksbiografi beror dels på den vetenskapligt genomdrivna
oscillationen mellan individ och omvärld, den nästan passionerade sanningslidelsen
inför källorna, och dels på Erikssons fortsatta reflektioner kring livsverksbiografin. Han
konstaterar att en persons energi visserligen kan härstamma ur ett inre mörker, och att
ingen framträdande person har blivit vad han eller hon blivit om inte starka ambitioner
och driften att hävda sig hade funnits. Det inre mörkret är dock oåtkomligt och den
faktiska form personens gärningar tar baserar sig på rådande tankeklimat och
157 Jfr Larsson, 2003, s. 18 där David Ellis vidareutveckling av Edels syn på problemet biografen och
förståelsen återges. Klockars, 1976, t.ex. s. 67-75, 118-133.
158 Biografin är indelad enligt följande kapitelrubriker: ”Förfäder”, ”Föräldrar”, ”Barnet Birgitta”,
”Trolovning och bröllop”, ”Ulf Gudmarsson och svärfadern Birger”, ”Ulvåsa”, ”Ulf som lagman och
riksråd”, ”Sigvid Ribbing”, ”Ulfs sista levnadsår”, ”Ulfs och Birgittas barn”, ”Ulfs och Birgittas ägodelar”,
”Vadstena”, ”Kung Magnus”, ”Brytningen mellan kungen och Birgitta”, ”Sonen Karl”, ”Riksrådet Karl
Ulfsson”, ”Birger Ulfsson”, ”Klosterbygget”, ”Birgitta och Sveriges politik”.
159 Eriksson, 1985, s. 5-6 samt Klockars, 1976, s. 24-32, 101-118, 156-163.
160 Eriksson, 1985, s. 6-7.
161 Klockars, 1976, s. 26-27, 36-37, 42, 44-46.
162 Klockars, 1976, s. 24-26, 28-29, 43-46, 101-118, 126-134.