Untitled - Åbo Akademi

III. BIRGITTA: LIV, OMVÄRLD OCH VERK
1 I spänningarnas Sverige
101
Birgitta Birgersdotter föddes omkring 1303 (ev. 1302) som dotter till upplandslagmannen
Birger Peterson och hustrun i hans andra äktenskap Ingeborg Bengtsdotter.
Birgitta var det näst äldsta barnet och den första dottern i äktenskapet. Genom modern
kom hon att tillhöra folkungaättens östgötska lagmansgren. I släkten ingick många höga
kyrkliga dignitärer, bl.a. ärkebiskopen Olof Björnson, domprosten Andreas And i
Uppsala och dominikanbiskopen Israel Erlandson i Västerås. Exakt var Birgitta föddes
är osäkert. Finsta, som länge utpekats som födelseort, kom troligen i släktens ägo först
efter Birgittas födelse. 1
Enligt vad Birgitta själv berättat för sina biktfäder hade hon gudomliga visioner
redan i barndomen. En gång när hon var sex år vaknade hon mitt i natten. Mitt emot
sängen stod ett altare och där satt en kvinna i skinande kläder med en krona i handen.
Kvinnan kallade Birgitta till sig och frågade om hon vill ha den dyrbara kronan. När
Birgitta nickade jakande placerades kronan på hennes huvud och hon ”kände då
beröringen av kronan på sitt huvud, men när hon gick tillbaka till sin säng försvann
synen som hon dock aldrig kunde glömma”. 2
Birgitta miste som elvaåring sin mor. De närmaste två åren efter moderns död
växte hon upp hos sin moster Katarina Bengtsdotter och hennes man, lagmannen Knut
Jonson i Östergötland. Under 1320-talet efterträddes Mats Kettilmundson av Knut
Jonson som riksföreståndare. Ett år tidigare hade den ännu omyndige Magnus Eriksson
valts till kung. 3
Birgittas tid i Sverige är influerad från två håll och indelad i två perioder: en
uppländsk och en östgötsk. Uppland och Östergötland visar inte enbart upp olikheter i
det rättshistoriska kulturarvet med sina divergerande landskapslagar. Också när det
gäller kristnandets process och påföljande teologiska inriktningar finns skönjbara
skillnader. Uppland och Västergötland kristnades av engelska missionärer medan Östergötland
kom att bli ett cisterciensiskt influerat område. Spänningarna kan knappast ha
varit ovidkommande för Birgittas del. 4
1 Klockars Birgit, Birgittas svenska värld, Stockholm, 1976, s. 9, 15. Klockars är den som gått djupast in i den
geneaologiska och källkritiska forskningen kring Birgittas ursprung. I övrigt försöker jag hålla en neutral
bild av Birgitta här på så sätt att jag gallrar ut ett slags kunskapens minsta gemensamma nämnare, som
samtliga forskare stöder sig på. Beträffande bevarade uppgifter om Birgitta bör det framhållas att tillgängliga
källor har sammanställts, redigerats och publicerats under en tid när hennes roll som ”Guds språkrör”
redan var etablerad i omgivningens medvetande.
2 Acta, s. 76. Berättelsen brukar framhållas som en bild för Birgittas utvaldhet. Som ett annat ”bevis” på
utvaldheten anges i Acta en förvision av en präst som förutsade att ett sällsamt flickebarn skulle födas i
trakten och bli vida känt.
3 Klockars, 1976, s. 39-40.
4 Nordahl, Helge, Den heliga Birgitta, Skellefteå 2003, s. 47-49. Generellt kan sägas att cistercienserna valde
landsbygden som arbetsfält, dominikanerna mindre städer som t.ex. Skänninge medan franciskanerna hade
Stockholmsregionen som huvudsakligt verksamhetsområde – även om franciskanerna återfanns i många
städer, vilket framkommer t.ex. i J.N. Rasmussens Die Franziskaner in den nordischen Ländern im Mittelalter. Om
landskapslagarna bör framhållas att Upplandslagen var Birgittas fars verk. Denna, liksom Västgötalagen, var
den mest liberala ur kvinnors synvinkel. I Upplandslagen var kvinnan på väg att bli juridiskt jämställd med
mannen, d.v.s. betraktas som ett juridiskt subjekt. Flyttningen från Uppland till det juridiskt mer
konservativa Östergötland kan knappast ha gått obemärkt förbi i Birgittas intellekt. Förstärktes det starka