Untitled - Åbo Akademi

1 Lydia Wahlström: Den fosterländska, folkbildande Birgitta
1.1 Typ av biografi och biografisk metod
150
För 1800-talets Birgittabiografer var fosterländskheten och kristendomen självklara som
underförstådda värden och ideal. Eulogin, och elogens lovord, färgade Birgittaporträtten.
De personlighetsdrag som ingår i eulogins koncept och konnotationer är hjältens
starka kallelsemedvetande, patriotisk trofasthet och fosterländsk lojalitet. Hans eller
hennes beredskap att arbeta för allas bästa och en oantastbar inriktning på Sanningen
styr karaktäriseringen. 6 Presumtioner som dessa är iakttagbara dispositioner ännu i
Lydia Wahlström biografi, Den heliga Birgitta. Levnadsteckningen utkom 1905 och omfattar
52 sidor. Som appendix ingår ett smakprov på några av Birgittas uppenbarelser. 7
Under den senare delen av 1800-talet återuppväcktes intresset för Birgitta i
Sverige. 8 Medeltidsfokuserade dissertationer, vetenskapliga monografier och biografier
emanerade ur den nationalromantiska idealismen samtidigt som det ”atterbomska
paradigmet” att se individen i hans eller hennes tids- och kulturkontext kom att förenas
med en framväxande historicism. Personskildringarna var inte längre lika anakronistiska
som tidigare; romantikens utvecklingstanke hade slagit rot. Henrik Schücks och Karl
Warburgs biografiska metodperspektiv höll dessutom på att bryta igenom med sin
betoning på empirisk forskning och objektivt hållna personporträtt. 9
Wahlströms biografi står och väger mellan det klassiska och det romantiska
biografiparadigmet. Förebildsfunktionen, exemplet för andra, styrde, enligt Daniel
Madélenat, oftast valet av biografiobjekt i det klassiska paradigmet. Hos Wahlström möter
vi detta i framlyftandet av den fosterländska och karaktärsstarka hjältinnan i svensk
historia som är värd vår beundran. 10 Med det romantiska paradigmet följde det
kronologiska berättargreppet. Paradigmet utvecklades mellan slutet av 1700-talet och
första världskriget. Målet i det romantiska paradigmet var en sann skildring av en unik
och individuell människa. Individualiseringen hämmades ändå av dels moraliska
konventioner och dels av en vetenskaplig dokumentationssträvan. 11 Det kronologiska
greppet till trots är personligheten, gärningarna och karaktären mer framträdande i
Wahlströms biografi, som visar tydliga utslag av den plutarkisk-moraliska biografi-
6 Jfr France, Peter, ”From Eulogy to Biography: The French Academic Eloge”, Mapping Lives. The Uses of
Biography. Ed. P. France & W. St Clair. Oxford 2002, s. 95.
7 Wahlström, Lydia, Den heliga Birgitta, Stockholm 1905.
8 Det nyspirande intresset för Birgittas person och verksamhet, och medeltiden i stort, växte delvis fram
efter mitten av 1800-talet och redovisas i denna avhandling under sista underrubiken i kapitel III.
9 Jfr med Inger Larsson, Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth
Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam, Lund 2003, s. 41-45.
10 Madélenat, 1984, s. 32-74. Madélenat presenterar dominerande mönster inom biografins historiografi,
men konstaterar att de är elastiska, d.v.s. saknar precisa tidsramar även om de är knutna till vissa
århundraden. Till det klassiska paradigmet hör helgonbiografin där individen riskerar att försnävas till en
personlighetstyp eller en samhällsfunktion. I mer individinriktade biografier inom detta paradigm syntes
visserligen ett större intresse för personens individuella liv, men det biografiska resultatet blev ofta
moraliserande. Berättargreppet bygger på en återgivning av personlighet och handlingar, inte på teckningen
av en livslinje eller en inre personlighetsutveckling. Skildringarna bygger ofta på en rik anekdotåtergivning
där exempelfunktionen är framträdande. Jfr Wahlström, 1905, s. 4-5, 12-13, 16, 20, 30, 42.
11 Wahlström, t.ex. s. 11, 31, 34, 42. Birgitta är perfekt i s.g.s. alla livslägen: ett mönster av maka och mor,
rättrogen katolik och sant fosterländsk. Det individuella skyms av schabloner.