Untitled - Åbo Akademi

102
Efter ungefär två år hos mostern på Aspanäs återvände Birgitta år 1316 till Finsta
för att som trettonåring giftas bort med den några år äldre Ulf Gudmarson, också han
son till en lagman. Samtidigt firades bröllopet mellan Birgittas syster Katarina och Ulfs
bror i detta dubbelbröllop mellan två lagmanssläkter. I Birgittas och Ulfs äktenskap
föddes åtta barn varav fem nådde vuxen ålder. 5
Hur såg då Birgittas sociopolitiska omvärld ut under hennes vuxna gifta liv i
Sverige? Regimen regale eller regimen politicum är två begrepp som beskriver tidens makt-
och ideologiska strider, d.v.s. frågan om fursten hade en gudagiven makt eller om lagen
skulle stå i centrum för maktfördelning och politisk utövning. 6
Birgittas föräldrageneration levde, politiskt sett, under en omvälvningsperiod.
1300-talet, Birgittas sekel, kan historietecknas till en konsolidieringsperiod. Birgittas far
ingår i den första generationen av en riksrådsaristokrati. Vid början av 1300-talet
började det dynastiska regelverket stå klart. Vi ser en institutionalisering av makten, nya
ämbeten och ett permanent råd bredvid kungen. Träldomen avskaffades och kungens
landslag färdigställdes. Men i Sverige lyckas de kungliga centraliseringstendenserna inte
lika bra som i andra europeiska länder, t.ex. Frankrike. Riksrådet förblev starkare här än
annanstans. Rådet kunde representera kungens funktion och kungamakten blev mer
kringskuren av aristokratin än i övriga länder. Birgitta och hennes ståndsgelikar ingick i
en framväxande statsmakt. 7
Den politisk-andliga kulturen byggde på riddarideologin. Med den växande
centralbyråkratin följde nya ämbeten: ett lågfrälse började växa fram. Desto viktigare
blev det därför i Birgittas högaristokratiska kretsar att betona riddarskapet som ett
andligt kall; det räckte inte med en stridshäst för att bli riddare. 8 Det aristokratiska
program Birgitta argumenterar för i sina uppenbarelser skall ses mot denna bakgrundskontext.
1300-talets politiska klimat i Sverige präglades av en livlig politisk aktivitet från de
ledande stormannakretsarnas sida under Magnus Erikssons omyndighetstid 1319-1332.
En längre tids splittring, samt hotet från hertiginnan Ingeborgs och hennes ”gemål”
Knut Posses (de gifte sig först 1326) maktexpansiva strävanden, sammansvetsade olika
intressen inom den svenska rådsaristokratin. Änkehertiginnan Ingeborg, konunga-
rättsmedvetande, som genomsyrar revelationerna, av denna kontrast? Här för den norske Birgittabiografen
Helge Nordahl fram tanken att Birgitta indirekt eventuellt kan ha fått en ”engelsk uppfostran” på Finsta,
inkluderande den iriska och engelska klosterkulturens öppenhet för dubbelkloster. En viktig fråga här är
vad det innebar att hon var ”sin fars, lagstiftarens, dotter”?
5 Klockars, 1976, s. 20, 42-43 samt s. 65, 76.
6 Sammanställningen har gjorts med hjälp av bl.a. följande källor: Lönnroth, Erik, Sverige och Kalmarunionen
1397-1457, Lund 1934, Andersson, Ingvar, Källstudier till Sveriges historia, 1230-1436, Lund, 1928 samt Sveriges
Historia, Stockholm, 1943, Brilioth, Yngve, Handbok i svensk kyrkohistoria. Del I. Medeltiden. Stockholm 1948,
Andræ, Carl Göran, Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid, Uppsala 1926, Lind, John, The Russian Sources
of King Magnus Erikssons Campaign against Novgorod, Medieval Scandinavia 12. Odense 1988, samt föredrag av
Thomas Lindkvist vid Birgittasymposiet vid Åbo Akademi, Birgitta – i språket, bilden och tiden, 30.10 2003. Att
frågan om regimen regale och regimen politicum är mer komplicerad än Erik Lönnroth har visat framkommer i
Michael Nordbergs verk I kung Magnus tid, Stockholm 1995, s. 141-150, där en övertygande analys av
Birgittas revelationer i jämförelse med Konungabalken i landslagen presenteras.
7 Textavsnittet bygger på i not 6 nämnda föredrag av Thomas Lindkvist vid symposiet Birgitta – i språket,
bilden och tiden.
8 Ridderskapet kom sent till Sverige, först med Alsnö-stadga 1280. Därmed började en riddarideologi efter
kontinental modell växa fram. Den höviska riddarkulturen kom i mycket urvattnad form till Sverige. I
Birgittas syn på ridderskapet som ett andligt kall ingick också korstågskallelsen. Thomas Lindkvist ställde
ovannämnda föredrag en intressant fråga: Visste Birgitta (och övriga inblandade) om stridsmålet var
hedniska karelare eller den schismatiska östkyrkan när hon på Kristi uppmaning sporrade Magnus till
korståg?