Untitled - Åbo Akademi

391
understryker hur befäst Birgittas andliga auktoritet var i alla delar i Sverige, men hon
utgår mer från den högättade kvinnans status och från faktiska gärningar än från en
lovsång av Birgittas egna egenskaper:
De glimtar som vi redan har fått av Birgitta styrker klart antagandet att änkorna vid denna
tidpunkt handlade mycket mera självständigt än vad de föråldrade landskapslagarna /…/
förutsatte. 203
I Birgittas svenska värld har den sega plutarkiska traditionen med dubbelkaraktäristik upplöst
sig i biografihistoriens dimmor. Karaktäristiken av helgonet är synnerligen sparsmakad.
Ett annat resultat är knappast möjligt om biografen ger sig bort från hypotesernas
gungfly i akt och mening att ge ett biografiskt porträtt som enbart bygger på säkrad
empiri om den biograferade. Den moderna biografins krav på komplexa personstrukturer
uppfylls inte: inga motstridiga drag lyfts fram, ingen egentlig personlighetsutveckling
skildras även om livsbågen är kronologiskt och kontextuellt dragen genom hela texten.
2.3 Tiden och dess idéer
Birgit Klockars forskade och publicerade sig vetenskapligt i en tid då humaniora ofta
framstod som en extremt diskursbunden vetenskapsform. Med Michel Foucault som
”förridare” på 1960- och 1970-talet reintroducerades under 1980-talet med full kraft
den postmoderna eller nihilistiska vetenskapssynen, med filosofiska rötter främst hos
Friedrich Nietzsche. Kunskapssökandet i vetenskap och forskning reducerades, enligt
Thorsten Nybom, till parapolitisk maktkamp, där olika särintressen kämpade om rätten
att styra ”diskursen” och formulera den intellektuella dagordningen. Inom denna
verklighetssyn tillerkänns det vetenskapliga samtalet ingen egen specifik rationalitet med
ett eget – visserligen provisoriskt – sanningsvärde. Teoretisk konsistens liksom empirisk
relevans betraktades enbart som fiktioner, konstruerade och upprätthållna av forskarsamhället
för att behålla sin särställning gentemot andra former av samhällelig retorik,
Man ville säkerställa den egna professionens fortbestånd. 204 Ur detta perspektiv står
Klockars som en traditionalist i sin syn på verklighet och vetenskap. 205
Birgit Klockars studerade och doktorerade under professor Oscar Nikulas tid vid
Åbo Akademi. 206 Det faller sig därför naturligt att söka en idépåverkan från denna
forskarmiljö. Även om Klockars klart och tydligt är trogen den historiekritiska forskningsskolan
(hon uppvisar ibland en nästan ultrapositivistisk hållning) så lyser ett annat
förhållningssätt igenom i hennes forskning. Det är den starka dragningen till kultur-,
idé- och personhistoria, som också var professor Nikulas forskarinriktning: en liberal
kulturhistorisk syn parad med källkritik och noggrannhet i en weibullskt praktisk
mening. Det breda perspektivet, där ekonomiska, sociala, kulturella och idémässiga
aspekter förenas, konstituerar denna vetenskapssyn. Klockars anlägger ett brett perspektiv
i sin Birgittaforskning, där sociala och ekonomiska perspektiv interfolierar med
203 Klockars, 1976, s. 134. Klockars, 1976, s. 13, konstaterar att släktskap på kvinnolinjen vägde betydligt
tyngre i vågskålen under medeltiden än under senare århundraden. Barn till kvinnor av hög börd tog ofta
modernas vapen. Se också s. 169 om Birgittas andliga auktoritet.
204 Jfr Nybom, Thorsten, Kunskap, politik, samhälle. Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik 1900-
2000, Hargshamn 1997, s. 212.
205 Jfr Elzinga, 1989, s. 262.
206 Klockars, Ett år – ett liv, Helsingfors 1984, s. 145-162.