Untitled - Åbo Akademi

327
Sundén sig på C.G. Jung och Sigmund Freud, men även andra internationellt kända
psykoanalytikers och forskares rön tas i betraktande vid hans specialstudium. Sundéns
egen rollteori utgör det teoretiska underlaget för tolkningen. 462 Gunnar Eriksson gjorde
invändningar mot psykobiografin och efterlyste den existentiella biografin, som han
bedömde som en sällsynt variant. 463 Sundéns biografi över Birgitta har vissa likheter
med den existentiella biografin. Biografen vill komma underfund med hurudan Birgitta
var i sitt personliga liv, vilken moralisk hållning hon hade, vilka hennes innersta
drivkrafter var och vad det var som gjorde just hennes liv meningsfullt. Eftersom
Sundén inte arbetar slaviskt konsekvent efter en enda psykoanalytisk förklaringsmodell,
utan tvärtom inflickar olika psykoanalytikers insikter, kan man tala om en dragning till
den existentiella biografitypen hos honom. Däremot (vilket är ett meningsbärande
kriterium i den existentiella biografin) utvidgar han inte insikterna om Birgittas själsliv
till att gälla kunskap i generell mening om människolivet som sådant – i fall vi inte utgår
från att hans psykoanalytiska teorier i sig implicerar en existentiellt allmängiltig
bevisföring av relevans för alla människor men i andra livssammanhang.
Orsaksfrågorna är viktiga, både när det gäller Birgittas konkreta liv och i hennes andliga
utveckling. Hennes undermedvetna stratifieras efter jungianska analyser. Sundén
tillmäter ”Frågornas bok” en avgörande betydelse för Birgittas uppgörelse med sin
animus. Processen frigjorde henne att ta emot kallelsen. 464
Eva Österberg definierade antibiografin och den tolkande biografin som motsats
till en faktasamlande biografi där ingen röd tråd spinns genom livskontexten och den
biografiska texten. Hos Sundén möter vi uttryckligen en livshistoria, fokuserad kring
brytningspunkter, och inte enbart en addition av händelserna i den biograferades liv.
Men biografin bär även antibiografiska drag. Författaren utgår från människan som
fragmentiserad, undflyende och ologisk och låter insikten få följder för den biografiska
formen. Biografen söker identifiera de djupgående brytpunkter som kom att styra den
biograferades liv. Räckvidden för tolkningen bestäms av tidens biografiska konventioner.
Av Jarricks fyra motiveringar för biografin igenkänns företrädesvis den existentialistiska.
465
462 Se närmast ovanstående noter samt Eriksson, 1985, s. 2-3, Nadel, 1984, s. 186-187 och ytterligare
Sundén, 1973, s. 22, 30, 52-53, 78-79, 81, 181, 199, 205-215, 228. Två år innan Birgittabiografin utkom
prövade Sundén sin rolltolkning på Birgitta i en studie med titeln Die Persönlichkeit der heiligen Birgitta. Versuch
einer ”rollenpsychologischen” Untersuchung, Uppsala 1971. Samma år utkom också en religionspsykologisk studie
över Teresa av Avila: Teresa från Avila och religionspsykologien.
463 Eriksson, 1985, s. 2-3.
464 Sundén, 1973, s. 22, 27-39, 66-89, 81, 186-188, 205-206, 212-230, Eriksson, 1985, s. 2-4 Det verk av C-
G Jung som aktualiseras här är främst Jaget och det omedvetna, Stockholm 1967. Psykobiograferna kan i bästa
fall med sina psykologiska aspekter ge uppslag för fortsatt textkritiskt arbete när det gäller Birgittaforskningen.
Det är därför av intresse att påpeka att Sundén i en av sina djupanalyser faktiskt når fram till samma
resultat som textkritiska forskare. Så förhåller det sig t.ex. med Sundéns resonemang kring identifieringen
av munken i ”Frågornas bok”. Han konstaterar att munken inte skall sökas som en person i Birgittas
omgivning så som man har gjort tidigare inom forskningen. Munken är Birgittas ”animus”, vilket i
praktiken betyder att de frågor som ställs är hennes egna. Den brittiska forskaren Bridget Morris har i sin
doktorsavhandling om ”Frågornas bok” studerat dessa texter enligt textkritisk metod. Hon kommer fram
till samma slutsats som Sundén: den frågvise, och något obehaglige munken, är Birgitta själv. Sundén, 1973,
s. 76-90, Morris, Bridget,”The Monk-on-the-ladder in The Book V of St. Birgitta´s Revelaciones”,
Kyrkohistorisk Tidskrift 1982.
465 Österberg, 1996, s. 326-330, Sundén, 1973, s. 35, 38, 50, 52ff, 92, 219 samt Jarrick, 1992, s. 182. Den
existentialistiska motiveringen bygger bl.a. på Sartres argument om att ge ”exempel på historiens utrymme
för fria handlingsval”. Sartre accentuerade ju individens rörelsemöjligheter inom de politisk-historiska
restriktionerna. Birgittas restriktion är av psykisk art, men Sundén visar på frihet och spelutrymme inom
den enskildes psykohistoriska bundenhet och på möjligheten till en slutlig förlösning. Sundén, 1973, s. 229.