Untitled - Åbo Akademi

1.3 Tiden och dess idéer
165
Den skandinavism, göticism och germanism, som låg likt självlysande reflexer i 1800talets
Birgittabiografier 88, är inte längre lika framträdande i Lydia Wahlströms levnadsteckning.
Skandinavismen som politiskt projekt hade havererat redan på 1860-talet när
relationen mellan Sverige och Danmark inte blev vad man tänkt. År 1905 förlorades
Norge efter ett tillspetsat militärt förspel. Turbulensen på den politiska scenen var
laddad. I valet år 1905 hade vänstern för första gången fått majoritet. En liberal regering
kunde bildas. Med Karl Staaf i spetsen försökte man lägga om den politiska styrkursen.
En proposition om allmän rösträtt framlades 1905, men föll i första kammaren.
Misslyckandet orsakade regeringens avgång efter endast ett år i regeringsställning. Arvid
Lindman fick i uppdrag att bilda regering i akt och mening att lösa rösträttsfrågan. Efter
infekterade diskussioner infördes allmän rösträtt för män till andra kammaren i en
reform 1907-1909. I kommunalvalen blev gifta kvinnor politiskt myndiga. 89
Kvinnornas rösträtt låg på Lydia Wahlströms agenda. Hon ägnar halva sin
debattbok från 1904 åt detta politiskt brännande ärende. 90 Det privata och det politiska
hör ihop, anser hon. Männen har med sin naiva och opsykologiska blick staplat upp
skiljemurar som det är dags att riva ner. Wahlström svarar själv på sin retoriskt ställda
fråga om den svenska kvinnan är mogen för rösträtt:
… vi kunna lugnt tillägga, att kvinnan i allmänhet äger en för henne såsom hemlifvets
vårdare egendomlig rättfärdighetskänsla eller med andra ord: en starkare ansvarskänsla för
samhällets ideella välgång. Och i dessa materialismens tider är detta för fosterlandets försvar
en betingelse, i sitt slag lika viktig som pansarbåtar och norrländska fästningar kunna vara i
tider af ”imperialism”. 91
En nyskandinavism blossade upp kring sekelskiftet, men det visade sig svårt för
historikerna att förena nyskandinavistiska ambitioner med ett nationalistisk-ideologiskt
historiebruk. Lydia Wahlström kan fångas in i två ord: fosterlandet och fredsarbetet. 92
Wahlström anslöt sig redan 1893 till Fosterländska studentförbundet, uttryckligen på
grund av sitt intresse för försvarsfrågan. 93
Historievetenskapen professionaliserades med början från den historiska skolan
och Leopold von Ranke. Det empiriska och det individuella blev norm och inriktning,
vilket givetvis stegrades i en motsättning till rationalistisk historiefilosofi a priori och
utvecklingsoptimismens tro på historiens egen teleologi. Att nedvärdera tidigare epoker,
eller se dem enbart som stadier på väg mot framtiden, passade inte Ranke och
88 Jfr Hammerich, 1863, s. 172, 263 och Fries, 1891, s. 19,22. I Bergströms biografi däremot, 1898, s. 22,
126-129,192, framhävs, liksom hos Wahlström, det specifikt svenska och fosterländska om än visserligen
med en kraftig rot i germansk folkfrihet. Wahlström, 1905, s. 4.
89 Enligt 1866 års riksdagsordning hade bara fem procent av befolkningen rösträtt. Efter reformen 1907-
1909 fick alla män över 24 år, som betalat skatt till stat och kommun de senaste tre åren, rätt att rösta. Den
kommunala rösträttsåldern sänktes till 21 år. Gifta kvinnor fick kommunal rösträtt och blev valbara till
kommunala uppdrag. Se t.ex. Freidenvall, Lenita, Debatten om den ”lilla” rösträttsfrågan – en analys av
riksdagsdebatten 1884-1921 om kvinnors rösträtt, Stockholms universitet, 2003, s. 3-4.
90 Wahlstöm, Lydia, Nutidsfrågor. Uppsatser i religiösa och sociala ämnen, Stockholm 1904, s. 164-209.
91 Wahlström, 1904, s. 183-185. Citatet finns på s. 185.
92 Jfr Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte.
Lund 2001, s. 106-107, 144, 188.
93 Wahlström, Lydia, Trotsig och försagd. Mitt livs minnen, Stockholm 1949, s. 107.