Untitled - Åbo Akademi

de biografiteoretiska och metodiska resonemangen med frågor om historieforskningens
minimikrav på precision, reliabilitet, validitet och i viss mån objektivitet. Den
biografiska forskningen implicerar förvisso samma vetenskapliga frågeställningar som
historievetenskapen, d.v.s. hur förhåller sig framställningens totalbild till enskilda
empiriska påståenden, objektivitet kontra subjektivitet, urvalsprinciper i källmaterial,
bedömningen av den samlade evidensen styrka och slutligen forskningsresultatens
presentation? 34
Efter en omfattande inläsning av anglosachsiska och tyska teoretikers och
metodologers biografidiskussioner fann jag några av dem vara grundläggande – såväl ur
ett allmänt teoretiskt perspektiv som ur mitt begränsade syfte med analysen av
Birgittabiografierna. De centrala forskarna är Leon Edel och Ira Bruce Nadel. I Inger
Larssons doktorsavhandling Text och tolkning i svenska författarbiografier 35 finns en
klargörande överblick av biografin som rekonstruktion, konstruktion och dekonstruktion
utgående från Leon Edels, Ira Bruce Nadels och Wilhelm H. Epsteins divergerande
teoretiska inställning till biografiken. Schemat har passat utmärkt för mina syften.
Epsteins långt drivna språkteori, diskursbundenhet och syn på den biografiska bilden
som totalt illusorisk har däremot gjort honom mindre angelägen i mitt historievetenskapliga
perspektiv än de båda andra. 36 Paul Murray Kendalls och James L. Cliffords
mer utvidgade biografidefinitioner längs en subjektiv-objektiv skala har fått tjäna för
vidare terminologisk navigation. 37
Jag använder därför Leon Edels biografiteoretiska premisser och Ira Bruce Nadels
översikt av biografins narrativa strukturer och retoriska grepp som aktiva verktyg i mina
biografianalyser. Parallellt låter jag de teoretiska uppläggen av Gunnar Eriksson, Eva
Österberg och Arne Jarrick illuminera analyskontexten. En genomgång av biografier
över den heliga Birgitta handlar självfallet om svensk historia och svensk historieforskning.
Orsaken till att Bengt Hildebrand och de ovannämnda historikerna ingår i
teoribildningen är ändå inte den nationella närhetskänslan. Eriksson har gett mig fina
analytiska arbetsredskap genom sitt utkast till en biografisk metod. 38 Bengt Hildebrands
34 Jag delar Hermeréns åsikt här om att historikern visserligen oftast får nöja sig med
sannolikhetsresonemang, men att man inom vissa gränser i efterhand kan bedöma vilka metoder som leder
till sanna, sannolika eller falska påståenden. Metodfrågan står naturligtvis oskiljbar från forskningssyftet.
Hermerén, 1972, s. 178-179. Hermeréns optimism är kunskapsteoretiskt och epistemologiskt således större
än i t.ex. Nadels och Epsteins biografiska poetikpremisser där vi möter en radikal misstro mot biografin
som vetenskapligt projekt Båda betraktar den biografiska bilden som i grunden illusorisk. Enligt Nadel är
biografin en alltigenom subjektiv genre på grund av historiska, sociala och stilistiska begränsningar. Den
biografiska bilden skulle alltså stå principiellt autonom till verkligheten. Detta perspektiv är, som jag ser det,
ohållbart för en historiker men användbart som ett perspektiv på biografin i en analytisk forskningsprocess.
Ur ett historievetenskapligt perspektiv kan man, anser jag, inte helt underkänna biografins möjligheter till
en viss grundläggande referentialitet. Uttryckt med Inger Larssons ord: ”Litterära kvaliteter kan samsas med
pretentioner på referentialitet, men tonvikten varierar både inom och mellan texter”, Larsson, 2003, s. 12.
35 Larsson, 2003, särskilt s. 15-30.
36 Jämfört med Edel och Nadel formulerar Epstein inga tankar kring vare sig den psykologiska tolknings-
och förståelseprocesserna eller den narrativa utformningen. Jfr Larsson, 2003, s.28-30. Livet är, enligt
Epstein, inte ursprunget till den biografiska texten utan den biografiska texten ger oss möjlighet att uppfatta
ett liv som uppdelat i en rad urskiljbara händelser. Att alla fakta betraktas som diskursbundna gör ju att
tanken på ursprung och orsaksföljd förlorar både sin funktion som naturliga fenomen och sin
historievetenskapliga relevans.
37 Kendall, Paul Murray, The Art of Biography, New York/London (1965) 1985, s. 126-134 samt Clifford,
James L., From Puzzles to Portraits. Problems of a Literary Biography, North Carolina 1970, kap. ”Form-Types of
Biography”.
38 Eriksson, Gunnar, ”Att inte skilja på sak och person. Ett utkast till ett utkast till en biografisk metod”,
ingår i antologierna Liv och text. Idéhistoriska skrifter. Nr. 1. Institutionen för idéhistoria, red. Eriksson, G.,
13