Untitled - Åbo Akademi

théocratique et l’émergence d’une ideal démocratique; entre la société communautaire et
l’individualisme liberal; entre la solidité des norms littéraires néo-classique et la relative
anomie qui suit leur progressif effondrement. L’individu ressent des besoins nouveaux
d’intimité (repli sur la famille, gout de l’enfance), de sensibilité d’emotion. 157
Enligt Madelénat stäcktes individualiseringen dels av moraliska konventioner och dels
av framväxande positivistiska vetenskapsideal. Anspråken på det fullständiga och intima
människoporträttet kunde inte kombineras med dessa reduceringar. Biografin åsidosattes
inom historievetenskapen. Kollektiv och idéer blev mer begärliga forskningsobjekt
än individen. Den metodmedvetna life-and-letters-biografin försökte kongruera med
de nya kraven. Men dokumenteringsnit och tilltagande stränga empiriska referentialitetskrav
blev ändå det romantiska paradigmets undergång. 158
Det moderna paradigmet växte fram ur humanismens vetenskaps- och ideologikris.
Madelénat resumerar:
La biographie moderne naît de la crise de valeurs qui affecte la système éclectique fondé
sur l’humanisme gréco-latin, la religion chrétienne et la rationalisme. Le darwinisme, la
psychologie scientiste considérent l’homme comme un objet analogue aux autres, soumis
aux lois qui gouvernent le fonctionnement l’évolution des êtres vivants; les philosophies de
l’inconscient – celle de Schopenhauer et de Nietzsche – donnent la conscience claire, le
cogito, pour une illusion qui voile des forces profondes, déterminantes et irrationelles. 159
Det moderna paradigmet reser sig upp mot objektivitetsideal och positivistisk
kunskapsteori. Vacklandet mellan konsten och vetenskapen är ett av kännetecknen.
Romangenren inspirerade biografin starkt under 1900-talet och den intuitiva kunskapen
uppvärderades. Psykoanalysen, och den komplexa människobilden, trängde ut tidigare
moraliska hänsyn och pietetskänslor. Madelénat gallrar fram tre biografivarianter inom
det moderna paradigmet. Den första kallar han en demytologiserande undersökning (i
Lytton Stracheys spår) som präglas av framträdande kritiskhet. Den andra varianten
beskrivs som en intuitiv tolkning där den biografiska tolkningen intar en autonom
ställning i förhållande till fakta och referentialitetskrav. Sainte-Beuve och Sartre nämns
som de främsta företrädarna för det här slaget av biografier. Till sist nämner Madelénat
”superbiografin” (begreppet initierades av Paul Murray Kendell), karaktäriserad som en
syntes mellan lärdom, intuitiv förståelse, trovärdig tolkning och litterärt utförande.
Madélenat nämner inget specifikt postmodernt paradigm i La biographie. Däremot
inkluderar han den postmoderna kunskapsteoretiska skepticismen redan i sitt moderna
paradigm, noterar Larsson. 160
Ovan gavs en orientering i huvuddragen av postmoderna kunskapsteoretikers
invändningar mot – eller rentav förkastande av – biografin. Det förblir oklart om
Madelénat ser den postmoderna biografikritiken som en fortsättning av det moderna
paradigmet – eller om han anser att den trampar vatten. Den postmoderna kritiken mot
biografin har hur som helst varit renande, framhåller Larsson. Den har skärpt insikterna
om jagets och språkets komplexitet. Den har ifrågasatt och utvärderat. I den meningen
157 Madelénat, 1984, s. 51.
158 Madelénat, 1984, s. 57-62.
159 Madelénat, 1984, s. 63.
160 Madelénat, 1984, s. 63-74.
72