Untitled - Åbo Akademi

men det finns även andra förklaringar. I metodfrågor och teoribildning syns främst
influenser från samhällsvetenskaperna. Den tekniska utvecklingen har gynnat den
historiska samhällsanalysen och socialhistorien. Datoriseringen har gett helt nya möjligheter
för demografisk och ekonomisk forskning. Trots att historia är ett humanvetenskapligt
ämne har man oftare sökt sig till samhällsvetenskapernas mer positivistiska
metoder i tvärvetenskapliga projekt än till andra kollegiala vetenskaper. 171 Människan
kom, såg och sågs men både förlorade och förlorades vartefter 1900-talet framskred...
Feminismen, både internationellt och nordiskt, har bidragit rejält till biografins –
och människans – återkomst i forskningen. Intresset för enskilda kvinnor i historien har
delvis emanerat ur ett mer allmänt intresse för marginaliserade och osynliggjorda
gruppers liv, levnadsvillkor och förutsättningar. Eftersom den biografiska forskningen
inom feministvetenskaperna har förenats med en teoretisk förnyelse har feminismen
påverkat historievetenskapen. Ett perspektiv, som har fått aktualitet bland kvinnohistorikers
syn på livshistoria, är premisserna bakom nätverksbiografin. Nätverksbiografin
fokuserar på relationer inom olika tanke- och handlingskollektiv. Kvinnohistorikerna
har vitaliserat debatten bland annat genom att ställa frågan om en biografi över en
kvinna behöver disponeras och konstrueras annorlunda än biografier över män. 172
”Jag vågar förutsätta att vi har kommit tillräckligt långt i vetenskaplig utveckling
för att utan vidare konstatera, att studiet utav både kollektiv och enskilda individer är
nödvändiga och att både kvantitativa och kvalitativa metoder är ofrånkomliga”, skriver
Erik Lönnroth i början av 1980-talet. 173 Men först på 1990-talet vände de livshistoriska
vindarna ordentligt. I Danmark, där biografin har debatterats livligare än i övriga
Norden, blossade en ny vetenskaplig biografidiskussion upp på 1990-talet – med ekon
även in i Sverige. Debatten handlade uttryckligen om biografins värde för historievetenskapen.
En av utgångspunkterna var Birgitta Possings biografi över Natalie Zahle. Den
starkare vetenskapliga koncentrationen på biografin i Danmark beror till stor del på
Johnny Kondrups avhandlingar och verk över biografins historiografi i Danmark:
Levned och tolkninger (1982) och Livsværker (1986). Hans viktigaste direktiv är att
författaren bör ha en överordnad synpunkt, en idégrund för biografin och ett personligt
förhållande till sitt biografisubjekt. 174
171 Ambjörnsson, Ringby, Åkerman, s. 12-13. Det kan tilläggas här att när Sten Carlsson deltog i en häftig
tidningspolemik med Sven Stolpe gällde det inte biografins teori och metod utan uttryckligen källkritiska
frågor. Se Svenska Dagbladet, ”Reflexioner kring en disputation”, 1.6.1959. Debatten spreds till flera tidningar
och kom delvis att bli en metoddiskussion mellan litteraturvetare och historiker.
172 Ambjörnsson, Ringby, Åkerman, s. 10. I svallvågorna av det expanderande intresset för livshistoria finns
också en biografisk inriktning på små och okända individer. Arne Jarricks biografiska skiss över
stockholmshantverkaren Johan Hjärpe kan lyftas fram som ett exempel på en ny medvetenhet om
biografins möjlighet att förena intresset för strukturer med intresset för personligheten. Se Österberg,
”Individen i historien”, 1996, s. 330.
173 Lönnroth, Erik, Historisk Tidskrift 1983. Artikeln är återpublicerad under rubriken ”Det biografiska
synsättet” i Att skriva människan, red. R. Ambjörnsson, P. Ringby, S. Åkerman, Stockholm, 1997, s. 187.
Lönnroth kan med fördel lyftas fram som exempel på biografins osynliggörande inom svensk historievetenskap.
Först efter sin professionella karriär som professor i historia skrev han biografi – trots ett
livslångt intresse för det biografiska perspektivet och personhistoria. Symptomatiskt är dessutom att när
han tog itu med sin biografi över Gustaf III var det för att ”förklara det obegripliga i ett stort
händelseförlopp, inte för att skriva en biografi”, s.191. Samma linje är Göran B. Nilsson inne på i Att skriva
människan, 1997, när han skriver: ”Säg inte att nu skall jag skriva en biografi. Säg i stället /…/ jag ser en
möjlighet att öppna nya perspektiv på problem som var väsentliga då och är väsentliga nu. Det kan jag göra
genom att skriva en biografi”, s. 29.
174 Ambjörnsson, m.fl, s. 15. Natalie Zahle var framträdande inom dansk utbildningshistoria i det sena
1800-talet. Den danska debatten kom långt att handla om förhållningssätt till den biograferades privata och
intima liv, sexualiteten. Possing framhöll vikten av att gå djupt in i vardagslivet och de sociala
75