Untitled - Åbo Akademi

173
Bandet som enar det förflutna och det närvarande är ej den katolska kyrkan. Det är Guds
kärlek som binder samman alla tider och i Kristus förenat himmel och jord. 129
Teologin som diskurs är överlag mycket mer framträdande i 1800- talets biografier över
Birgitta än under 1900-talet. 130 Religiösa och teologiska frågor debatterades intensivt
kring sekelskiftet. Teologin och humanvetenskaperna utmanades av det naturvetenskapliga
positivismparadigmet och en ny livsåskådning, nya politiska och vetenskapliga
värden höll på att etablera sig. Dessutom hade den historiekritiska vetenskapen provocerat
den gamla bibelsynen. 131. Ytterligare en orsak, som kan ha bidragit till intresset för
Birgitta, var att ingen utarbetad teologisk antropologi existerade inom 1800-talets
teologi. Inriktningen på religiös erfarenhet inom teologisk vetenskap, med fokus på
stora kristna personligheter, började först med Nathan Söderblom och intensifierades
genom Torstens Bohlins personstudier, vilka innefattade både historiska, sociala och
personpsykologiska analyser. 132 Ur detta teologisk-vetenskapliga perspektiv kunde man
nästan beteckna 1800-talets Birgittabiografer som vägröjande. 133 Här kan vi dessutom
peka på den samtida stora tyska biografitraditionens inflytande i Norden. Det
biografiska intresset riktades så intensivt mot de stora personligheterna, handlingsmänniskor
och siare att genren närmade sig mytografi. 134
Filosofen Christopher Jacob Boström deltog själv livligt i de dogmatiska debatterna.
1800-talets rationalistiska teologi är ställvis avläsbar i biografierna (Bergströms
undantagen) och Birgittabilderna. 135 Tidens aktuella teologer, Albert Ritschl och Adolf
129 Bergström, 1898, s. 213.
130 Den teologiska vetenskapen mötte häftiga utmaningar redan före mitten av 1800-talet. Das Leben Jesu av
D.F. Strauss hade utkommit i Tübingen redan 1835. Efter det ingick ett radikalt ifrågasättande av de
nytestamentliga texternas autenticitet och källvärde som en ofrånkomlig del av den tyska protestantiska
teologin. I Frankrike hade Ernest Renan introducerat den vetenskapliga bibelkritikens metoder. Hans bok
Vie de Jésus, Paris 1863, väckte stor sensation när den utkom: här framställdes Jesus som blott och bart
människa. Renans uppfattning var att all tro på Guds ingripande i det historiska skeendet borde utmönstras
a priori och att kristendomens uppkomst borde beskrivas som vilket annat historiskt fenomen som helst.
Se Nordin, 1989, s. 89-91.
131 Sammantaget ledde detta till en begynnande uppgörelse med den rådande svenska idealismen från E.G.
Geijer till C.J. Boström och P. Wikner, d.v.s. den personlighetsfilosofiska traditionen. Fr.o.m. 1880-talet
börjar det positivistiska naturvetenskapsidealet att etableras på allvar i Sverige. Omorienteringen av livs-
och kunskapssyn började däremot inte inom filosofin utan inom litterära kretsar och bland
studentradikaler. Med Strindberg som förgrundsgestalt bildas en vänsterorienterad gruppering, ”Det unga
Sverige”, och inom universitetsvärlden startar radikala studentföreningar: Verdandi i Uppsala 1887 och
föreningen D.U.G. (Den Unga Gubben). Efterföljaren D.Y.G. (Den Yngre Gubben) grundades som jag
nämnde ovan 1896. Förutom rent politiska frågor debatterades livs- och världsåskådningsfrågor samt
ämnen som anknöt till moral och religion – ofta utifrån ett naturalistiskt och religions- och kyrkokritiskt
perspektiv. Se mera hos Ohlsson, & Algulin, 1994, bl.a. s. 294-303 samt Nordin, 1984 s. 9.
132 I Lindfeldt, Mikael, Teologi och kristen humanism, Ett perspektiv på Torsten Bohlins teologiska tänkande, Åbo
1996, s. 20-25, finns en förtydligande analys av den teologiska antropologins gradvisa framväxt inom
svensk teologisk forskning.
133 Omdömet gäller särskilt Bergströms biografi, som trots andliga övertoner, subjektiva övertolkningar,
bristande empiri och outvecklad tendens- och källkritik söker integrera historiska, teologiska religionssociologiska
och personpsykologiska tolkningar. Även Fries och i viss mån Wahlström vill förstå personligheters
religiösa tänkande genom att gå till människan bakom de religiösa reflektionerna.
134 Larsson, 1989, ”Biografiforskning: poetik, politik eller panorama?”, s. 29.
135 Den boströmska filosofin i sig verkar inte relevant att diskutera i detta sammanhang – trots dess både
breda och djupa inflytande i samtidens vetenskap och samhällsliv. Boströmianismen stod ju inte i något
egentligt konfliktperspektiv till det statsidealistiska historikerparadigmet. Däremot kan den glimtvis anas i
teologiska och personlighetsfilosofiska sammanhang.