Untitled - Åbo Akademi

279
Vår förste författare. En själshistoria från medeltiden. 206 Fogelklous likartade Birgittabiografi
utkom första gången 1919 (nyupplagor 1955 och 1973) och är den första modernistiskt
drivna biografin där en subjektivering av Birgitta synliggörs. 207 Revelationerna, på
fornsvenska och latin (Gothan 1492), är Fogelklous primärkällor vid sidan av
Vadstenadiariet och utdragen ur Scriptores rerum Suecicarum medi aevi. De flesta tillgängliga
primärkällor och även sekundärmaterial har använts. Biografin saknar visserligen
notapparat och exakta källhänvisningar, men Fogelklou ger ofta referenser inne i texten.
Citaten ur revelationerna är relaterade till källan. En fyllig litteraturförteckning ingår. 208
Daniel Madelénat konstaterade själv att hans biografiparadigm saknar klara
tidsgränser. Fogelklou exemplifierar samtliga paradigmatiska växlingar i sitt själsporträtt.
Förebildsfunktionen, som styrde valet av biografiobjekt i det klassiska paradigmet, är
framträdande. I mer individinriktade biografier inom detta paradigm märks ett större
intresse för den biograferades individuella liv, men resultatet är fortsättningsvis
moraliserande. Återgivning av personlighet och handlingar prioriteras framom tecknandet
av en livslinje eller personlighetsutveckling. 209 Även det romantiska paradigmets
strävan till sannskildring av en unik och individuell människa konstituerar Fogelklous
själsporträtt. 210 Samma gäller det moderna paradigmet, som motarbetar objektivitetsideal
och positivistisk kunskapsteori i sin vacklan mellan konsten och vetenskapen. Den
intuitiva tolkningen 211, självtillräcklig i förhållande till fakta, styr den biografiska
tolkningsprocessen. 212 Den moderna biografin inspirerades livligt av romanen under
1900-talet. Den intuitiva kunskapen stod högt i kurs. Detta märks markant i Birgitta.
Däremot är inte psykoanalysens inflytande lika framträdande. Inte heller den komplexa
människobilden, som ställer sig över tidigare moraliska hänsyn, är frappant.
206 Schück, Henrik, Vår förste författare, En själshistoria från medeltiden, Stockholm 1916. Bakomliggande
influenser hittar vi i den kontemporära tyska biografismens inriktning på själsstudier och uttrycken för
ande-vilja hos biografiobjekten. Jfr Scheuer, 1979, s. 160-161, 167f, 226.
207 Se Fogelklou, Emilia, Birgitta, Stockholm, 1919, t.ex. s. 27-32, 40 samt Torsten Pettersson, ”Vad är
modernitet”, Modernitetens ansikten. Livsåskådningar i nordisk 1900-talslitteratur, red. C.R. Bråkenhielm &
T.Pettersson, Nora/Falun, 2001, s. 36-37, 118, 120.
208 Ett problem i biografin är den okritiska användningen av legend- och kanonisationsmaterialet.
209 Madelénat, 1984, s. 32-74. Jfr Averintsev, Sergei, S., ”From Biography to Hagiography. Some Stable
Patterns in the Greek and Latin Tradition of Lives, including Lives of the Saints”, Mapping Lives. The Uses of
Biography, red. P. France, W. St. Clair, Oxford 2002, s. 20. Förebildsfunktionen, den ideala kombinationen
av ande och vilja, moderlighet och profetism, genomsyrar hela biografin men märks tydligt i Fogelklou,
1919, t.ex. s. 31, 165, 211, 228ff, 234, 236, 246-248.
210 Den synkrona strukturen dominerar helt över den diakrona, men biografin är kronologiskt disponerad
och har ambitionen att skildra en unik, individuell människa inifrån. Detta gör biografen klart från början
när hon polariserar medeltidens kollektiva självuppfattning (Burkhardt) med protagonistens unicitet,
Fogelklou, 1919, s. 7, 21, 25.
211 Den roll intuitionen spelar för förståelsen och tolkningen i denna biografi aktualiserar skillnaden mellan
Henri Bergsons och Hans Larssons olika tillämpningar av begreppet. Den metafysiska impregneringen hos
Bergson, och Fogelklou, är minst sagt problematisk. Jfr Larsson, 2003, s. 21-22. Fogelklou talar om intuition
som ett larssonskt begrepp när det gäller Birgitta, d.v.s. tankens egen metod för att överblicka en mängd
oöverskådliga detaljer och förena dem i en helhetsbild. Fogelklou 1919, s. 96-97. Den bergsonska
influensen ser jag i Fogelklous självsäkra tro på att intuitionen och den oförbehållslösa inlevelsen i en annan
människa skapar en klarsyn som ger omedelbar insyn i den andres liv. Fogelklou, 1919, t.ex. s. 21, 128-129.
212 Inom det moderna paradigmet ryms, enligt Madelénat, tre biografivarianter. Den första är den demytologiserande
biografin, en kritisk, ibland till och med nergörande, tolkning i Lytton Stracheys anda. Den
andra formen kännetecknas av en intuitiv tolkning där fakta underställs tolkningens självtillräckliga primat.
Slutligen kommer superbiografin, som den maximala utvecklingen av biografin. Superbiografin är syntesen
mellan kunskap, intuitiv förståelse och en trovärdig tolkning utförd med litterära förtjänster. Madelénat,
1984, s. 51ff samt Kendall, 1985, s. 132ff. Den intuitiva tolkningen är Fogelklous metod biografin igenom.
Fogelklou, 1919, t.ex. s. 28-31, 40, 45, 47, 49, 67-70, 84, 115, 122-124, 127, 164-165, 187-189, 200, 203-208.