Untitled - Åbo Akademi

och underliggande drivkrafter i val av perspektiv och empirifokus. En forskares
historie- och människouppfattning kan innehålla komponenter av många slag, allt från
grandiosa metafysiska system över utvecklingen till detaljerade synpunkter på drivkraften
till människors handlande. 21 Samtidigt har de mer specifikt kunskapsteoretiska
frågorna aktualiserats. Huvudkapitlet fokuserar därför inte bara på författarnas
mångskiftande Birgittabilder. Hur konjunkturkänslig är Birgittabilden under 1900-talet?
Följer den en vetenskaplig kritisk utveckling? Hur pass bunden är den till nya rön och
inriktningar inom historie- och litteraturvetenskapen, psykologin och teologin? Hur
trendkänslig är bilden inför vetenskapliga nyfokuseringar, teorier och metoder samt
sociopolitiska förändringar? Skall de olika framställningarna av Birgittas person enbart
ses som talande exponenter för sin tid? Är de ingenting annat än kultur- eller
personbundna (diskursbundna) uttryck som knappt ens provisoriskt uttrycker en
biografisk-historisk sanning? Huvudkapitlet utgör ett försök att, genom analys av
biografernas tid och personalia, deras miljö och idéhistoriskt intellektuella sammanhang,
närma mig en svarande översikt över frågorna. I flera fall låter det sig göras, men det
finns fall där analysen knappast kan föras längre än till en identifiering av författarens
vetenskapliga skolning och eventuella påverkan av universitetsmiljö och tidens rådande
influenser.
Andra frågor har fått en mer vetenskapssociologisk riktning. I vilken mån
diskuterar de olika biograferna med varandra? Hur formuleras polemiken? Vilka frågor
återkommer? Mellan vem ställs dessa frågor? Vem stöder sig på vem? Vem tecknar en
självständig biografisk bild? I vilken mån tillkommer nya och självständiga forskningsinslag?
I det sammanhanget har jag infört en begränsad källkritisk diskussion.
Initialt fick jag rådet att välja mellan antingen en rent idéhistoriskt grundad exposé
eller en explicit biografiteoretisk infallsvinkel. Naturligtvis hade en separation av
frågeställningar både lättat på arbetsbördan och sparat tid. Ju mer jag studerade de
aktuella biografierna desto tydligare började jag ändå se frågorna som ett siamesiskt
tvillingpar: de biografteoretiska paradigmen och metodutvecklingen inverkar på
framställningarna av Birgitta. Därför ville jag försöka hålla ihop de idéhistoriska och
biografiteoretiska dimensionerna i ett och samma historiografiska forskningskomplex.
En underfråga födde sig själv ur detta synsätt: Vilka metodologiska minimikrav behöver
uppfyllas för att biografin skall betraktas som ett seriöst historievetenskapligt projekt till
skillnad från biografier i romanform? Måste biografin ens teoretiskt skrivas in i
historievetenskapen? Frågan är mer formell och funktionell än kvalitativt evaluerande.
Jag kan mycket väl, a priori och teoretiskt, tänka mig att en skönlitterär biografi,
metodiskt framarbetad i jagform, i sin långt drivna fiktionalitet kan reflektera mer av
sanningslikhet och trovärdighet än en vetenskapligt föredömlig biografi. Också i slavisk
21 Hermerén poängterar att forskare, vägledda av hypoteser som implicerar en viss människo- eller
historiesyn, kan kasta nytt ljus över historien genom fruktbara resultat som kan ha konsekvenser för
lösningen av en lång rad andra problem. Han exemplifierar med historiematerialismens fokusering på
klassmotsättningarnas betydelse. ”Men”, skriver han, ”det bör betonas att hypoteserna måste ges en sådan
form att de kan testas; kan en historikers antaganden och hypoteser inte falsifieras, bygger hans
framställning på metafysiska premisser”. Hermerén, 1972, s. 62-64, 179-181. Den bakomliggande
värderingen här utgörs av det västerländska vetenskapsideal som de flesta forskare omfattar, d.v.s. att ”de
problem man försöker lösa skall vara avgörbara med tillgängliga empiriska och logiska metoder, att de
hypoteser man arbetar med skall kunna falsifieras, att man bör syssla med centrala uppgifter, d.v.s. med
problem vilkas lösningar har konsekvenser för en hel rad andra frågor och som helst kastar ett nytt ljus
över en epok eller en tid.” Syftet är primärt teoretiskt; det gäller att leverera ny kunskap och inte
tillfredsställa behovet av ideologiska argument.
8