Untitled - Åbo Akademi

168
påvliga beskattningarna. 106 Redan tidigare hade den textkritiska forskningen kring
Birgittas revelationer tagit fart på allvar. Forskningen kring Vadstena kloster kom
samtidigt igång. C. Silverstolpe publicerade verken Om kyrkans angrepp mot Revelationes
Sanctae Birgittae (1895) och Klostret i Vadstena, Klosterfolket i Vadstena (1898) och
grundforskningen kring revelationerna vitaliserades när Richard Steffens utgav Den
heliga Birgittas uppenbarelser i urval och översättning (1909). Lydia Wahlström studerade för
Hjärne, vilket märks i flera andra avseenden än i den faktahermeneutiska metoden.
”Det fornnordiska hade alltid ingått i min barnfantasi, liksom det kyrkohistoriska”,
berättar hon i sina memoarer. Under hans inflytande började de tidigare studentradikala
influnserna rinna bort, tillägger hon. Hennes beundran för Hjärne som forskare,
historiker och personlighet är enorm. 107 Hjärnes inflytande över henne gällde inte
enbart på det intellektuella planet. Han kunde också vägleda sin adept på det andliga
området genom att ställa ”verdandisternas humanistiska okunnighet i en mycket klar
dager”. 108 Vad Lydia Wahlström sökte var en kristen humanism. Hon fann den genom
Harald Hjärne och Nathan Söderblom. 109
Det finns andra samtidskonvergerande drag i bilden av Wahlströms patriotiska
Birgitta. I många textpartier kan sekelskiftets aktuella debattfrågor avläsas tydligt och
klart. Här vill jag endast lyfta fram några av de politiskt och religiöst dominerande:
relationen mellan katolskt och protestantisk, den växande demokratifrågan samt
kvinnosaken och jämställdhetsdebatten.
Man upplevde framemot sekelskiftet inte bara ett nyvaknat intresse för de egna
medeltidsminnena. Svenska kyrkan involverades internationellt från att tidigare ha levt
sitt provinsiella liv under 1800-talet. Den ekumeniska frågan stiger fram. Katolska
kyrkan i Sverige började dessutom bli allt synligare, även om de katolska församlingarna
mest upplevdes som främlingskolonier med sina utländska präster och sin annorlunda
liturgi. 110 Katolicismen betraktades överlag som ett hot: rop på lagstiftning mot ”den
katolska faran” hördes. Vid prästmötet i Stockholm 1890 var frågan om katolsk
propaganda till och med ett huvudtema. Det var förbundet med många olägenheter att
vara katolik i Sverige. Den katolske biskopen Bitter konstaterade att man hela tiden
måste vara beredd att natare contra torrentem, ”simma mot strömmen”. 111 Birgitta blev här
något av en trofé som skulle säkras för fosterlandets räkning. De katolska biografierna
106 Göransson, Sven, ”Brilioth som kyrkohistoriker”, s. 43-48, ingår i Yngve Brilioth – Historiker, teolog,
kyrkoledare, red. Oloph Bexell, Skellefteå 1997. Både Höjers och Westmans forskning intresserade
Wahlström. Wahlström, 1949, s. 245.
107 Wahlström, 1949, s. 79, 101-106, 116.
108 Den radikala studentföreningen Verdandi grundades i Uppsala 1887 tillika med föreningen D.U.G. (Den
Unga Gubben). Efterföljaren D.Y.G. (Den Yngre Gubben) kom till 1896. Förutom rent politiska frågor
debatterades livs- och världsåskådningsfrågor samt ämnen som anknöt till moral och religion – ofta utifrån
ett naturalistiskt och religions- och kyrkokritiskt perspektiv. Ohlsson B. & Algulin, I., Litteraturens historia i
Sverige, Stockholm 1994, s. 294-303 samt Nordin, Svante, Från Hägerström till Hedenius, Lund 1984, s. 9.
109 Wahlström, 1949, s. 128. Hjärne var lika mycket teolog som historiker, konstaterar Wahlström, s. 110.
110 Den katolska vitaliseringen var ett nytt och främmande element i svenskt kulturliv. Så sent som genom
1860 års ”dissidenterlag” (lagen om främmande trosbekännare) avkriminaliserades avfall från ”den rena
lutherska läran”. Lagen innehöll ändå fortfarande stränga bestämmelser för att avskräcka från konversion. I
texten används t.ex. ord som ”avfall”, ”avfälling” och ”främmande religionssamfund”. I och med den nya
religionsfriheten bröts banden mellan svenskt medborgarskap och evangelisk-luthersk bekännelse. Tio år
senare, 1873, liberaliserades lagen ytterligare i en text som kom att äga juridisk giltighet ända till 1952 då alla
restriktioner föll bort och fullständig religionsfrihet infördes. I den nya lagen talas det inte längre om avfall
och avfälling. Men man behöll uttrycket ”främmande trosbekännare”. Werner, Yvonne Maria, Världsvid men
främmande. Katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Uppsala 1996, s. 31-32.
111 Se mer om detta i Werner, 1996, s. 30-53 där en översikt presenteras av de katolsk-protestantiska
relationerna i Sverige vid tiden för sekelskiftet 1900.