Untitled - Åbo Akademi

498
förändringarna, ambivalenserna, motsägelserna, vacklan mellan olika impulser. Den
poängterar också på sitt sätt sambandet mellan idéerna och det materiella. 23
Allt vad jag har läst av biografikritik antyder att kritikerna inte är ordentligt insatta i
biografins teori- och metodproblem. De verkar sakna fundamental kunskap om
biografikens historiografiska utveckling. Thomsens kritik till exempel kan avfärdas med
att historievetenskap och biografisk forskning inte per definition behöver ställas i
motsatsställning. Kvalitet är alltid kvalitet inom vilken genre man än forskar. Thomsen
åsikter kan i en handvändning kastas om till ett försvar för biografin: för att utveckla
och fördjupa den intellektuella förståelsen för förändringar och sammanhang i ett
tidsperspektiv och förbättra våra insikter om förändringar i människors livsvillkor och
uppfattningar behöver historievetenskapen både biografin, den biografiska metoden
och ”den biografiska synvinkeln”. Göran B. Nilsson formulerade det tydligt för länge
sedan: ”Om strukturalisterna studerar strukturerna med hjälp av eftervärldens teoretiska
bjässar, så har jag studerat strukturerna med hjälp av samtida aktörers teorier”, skrev
han. 24
2 Den biografiska frågan
Ibland förefaller biografin vara en oslagbar genre. Efter ett långt livs läsning tröttnar
många människor på romaner och påhittade intriger. Kvar blir kanske poesin och essän,
kanske reseskildringen och nästan alltid biografin. Och biografin tycks oöverträffad när det
gäller att få läsaren att se sig själv och världen på ett nytt sätt som man upptäcker genom
biografins försök till inlevelse i någon annans värld. 25
Biografin är en historisk berättelse. Den är samtidigt idiografisk och nomotetisk. Den är
idiografisk eftersom den koncenterar sig på en individ i historien, ett unikt människoöde
med sitt oupprepbara förlopp. Men biografin är även nomotetisk. Den ”rör vid
något som äger en sträng lagbundenhet: det mänskliga livet med födelse, uppväxt,
mognad, åldrande och död”. Biografin handlar om de mänskliga livsvillkor som trots
skiftningar i tid och rum och levnadsställning i väsentliga grunddrag är likartade för oss
alla. 26 Existentiella, etiska och psykologiska frågeställningar är därför ofrånkomliga
inslag i biografiskrivningen. Frågan är dubbel och rör såväl biografisubjektet som
biografen. Ingen skapar vare sig sitt eget liv eller en läsbar biografi med enbart empirins
kalla faktastenar. Fantasi, i betydelsen inlevelse och intuition, är viktiga element. Min
analys visar att till och med en så inbiten empirist som Birgit Klockars skriver sin
Birgittabiografi med en inlevelse som aldrig överflyglar fakta men nog genomtränger
faktualiteten. Mina jämförelser berättar att ett figurativt och stilistiskt högt drivet arbete,
i formen av Birger Berghs biografi, inte behöver riskera referentialiteten. Den
kontrollerade fiktualiteten och den retoriska självbehärskningen får däremot inte offras
om biografin skall förbli etisk hållbar och empiriskt betydelsebärande.
23 Nordin, 1994, s. 15.
24 Nilsson, Göran B., ”Biografi som spjutspetsforskning”, Att skriva människan, 1997, s. 19-31.
25 Mansén, 1997, s. 145.
26 Nordin, 1994, s. 15. Eftersom det Nordin räknar som nomotetiskt i det verkliga livet uppvisar stora
variationer mellan människors förhållningssätt till död, lidande, problem, katastrofer, etcetera, skulle jag
heller tala om biografin som idiografiskt nomotetisk.