Untitled - Åbo Akademi

138
intressant för både manliga och kvinnliga biografiforskare. Redan från första början
finns en irritationsfriktion mellan de divergerande åskådningarna, i synnerhet mellan
katolska och protestantiska tolkningsprimat 138 och mellan ett manligt eller ett kvinnligt
perspektiv. 139
1800-talets historicism var ett konglomerat av motrörelser inför tidens tendenser.
Relativismen och den växande sekulariseringen genererade dessutom en oppositionell
religiös reaktion mot 1700-talets förnekelse. Hos de intellektuella fick den inte sällan en
”historicistisk karaktär”: väl medveten om avståndet försökte man återknyta förbindelserna
till en äldre tradition. Det som inte längre kunde erkännas som tidlösa sanningsanspråk
räddades över i ett ”bildningsarv”. Samma tänkesätt återkom i konst, litteratur,
filosofi, politiska institutioner och moraliska åskådningar som historiserades på motsvarande
sätt. Fosterlandets kungar, statsmän, skalder och musiker görs till element i en
nationell identitet och får på så vis relevans till och med på skolbarnsnivå, summerar
Svante Nordin den historicistiska tankeströmningen. 140
Vadstena och Birgitta fick självfallet en central plats i nationalromantikens
revitaliserade medeltidsvurm, i såväl romantisk som vetenskaplig tappning. I Läsebok för
folkskolan (1868), den första profana lärobok som blev allmän för alla skolbarn, skrev
F.M Franzén följande dikt om Vadstena:
Det gifves ställen, som af minnen stråla vid hvilkas möte utmed skogens bryn
man häpen står, som vid en andesyn.
Bland dem är Vadstena, det verldsberömda, det fordom helga, nu till dårhus dömda.
Dess öde helgedom är ännu värd, ja, kanske mer än förr, en pilgrimsfärd.
Res dit och se bland lemningar som rasa, Birgittas vålnad fly för den af Vasa… 141
Mellan åren 1823 och 1879 publicerad Anders Fryxell 142 sina berömda Berättelser ur
svenska historien, ett historieverk i 46 band som uttryckte den våg av nationalism som
gick genom hela Europa under senare hälften av 1800-talet. 143 Verket kom att stimulera
författare, målare och forskare till att ägna sig åt nationellt historiska motiv. 144
138 Denna brytningstid skildras utförligt i Werner, Yvonne Maria, Världsvid men främmande. Katolska kyrkan i
Sverige 1873-1929, Uppsala 1996.
139 Se t.ex. Wahlström, Lydia, Katolskt och protestantiskt i medeltid och nutid, Stockholm 1920, s. 52-53 och
Wahlström, Lydia, Den heliga Birgitta, Stockholm 1905, s. 7.
140 Nordin, 1989, s. 103-105.
141 Franzén, Frans Mikael, ”Vadstena” i Läsebok för folkskolan, faksimilieutgåva efter första upplagan 1868, s.
178.
142 De tre stora namnen i svensk historieskrivning, Anders Fryxell, Anders Magnus af Strinnholm och Erik
Gustaf Geijer, som fram till 1800-talets mitt konstruerade ambitiöst upplagda monumentalverk över
landets historia var sinsemellan mycket olika i historiesyn och arbetssätt. Geijer nygestaltade i viss mån de
romantiska influenserna. Hos Strinnholm möter man bara en återklang av romantikens traditionalism.
Fryxell tog ett medvetet avstånd från all romantisk idealism. Torstendahl, 1964, s. 72-80. I mitt
sammanhang, det biografiska, kan man anta att hans betydelse blev djupgående både för samtiden och den
närmaste framtiden genom hans idoga satsning på personhistorisk forskning.
143 Fryxells Berättelser är inte enbart ideologiskt betingade. Den vilar minst lika starkt på hans empiristiska
vetenskapssyn. Mer än andra av samtidens historiker bedrev han arkivstudier och gick in för en radikal
materialism-empirism. Han vände sig mot alla aprioriska anspråk på historiekunskapen. Till hans
banbrytande insatser hör systematisering av materialinsamling och hans excerpering i utländska arkiv. Se
mer om Fryxells betydelse som historiker i Torstendahl, 1964 s. 72-80.
144 Gunnarsson, Torsten, ”Det svenska akademiska måleriet under 1850- och 1880-talen”. 1800-talet i
nordiskt måleri. (Nationalmuseums utställningskatalog nr. 487). Uddevalla 1974., s. 316ff. Jfr af Jochnick
Östborn, Agneta, ”För Sverige har jag skänkt Gud mitt liv”. Elisabeth Hesselblads kallelse och birgittinska mission i
Sverige 1902-1935, Skellefteå 1999, s. 13f. Som ett åskådningsexempel på kopplingen mellan historia och