Untitled - Åbo Akademi

sjunkit tillbaka. Medvetandet om språkets fällor, identifieringens risker och kritiken mot
den illusoriska tron på objektivitet har stärkt metoddiskussionerna. 66
Hayden Whites identifiering av biografivarianter utgår från en intrigmodell som
faller tillbaka på Nortrop Fryes schematiska kategorisering. White ser fyra olika
fiktionsmönster: romans, komedi, tragedi satir. Biografen väljer mönster enligt egen
föreställning snarare än på basis av det empiriska materialet. De narrativa strukturerna
hör ihop med sina särskilda förklaringsmönster och grundhållningar. Här finner han
fyra förklaringsmönster: det idiografiska, det organicistiska, det mekanistiska och det
kontextualistiska. Samtliga mönster faller i sin tur tillbaka på vissa grundhållningar:
anarki, konservatism, radikalism eller liberalism. White ser en tendens till strukturell
överensstämmelse mellan estetiska, epistemologiska, ideologiska eller etiska val – trots
att han medger att biografihistorien inte alltid är så ”ortodox” utan visar upp olika
kombinationer. Whites teori skulle, för att exemplifiera, innebära att den romantiska
berättelsen hör ihop med en anarkistisk hållning och ofta bygger på en ideografisk
förklaring i sin biografitolkning. 67
Den internationella poetologiska diskussionen om den moderna biografins form
finns att läsa i James L. Cliffords klippbok Biography as an Art och i The Lines of Life där
David Novarr amplifierar diskussionen. 68 Inger Larsson konkluderar debattens glidning
mellan historisering och idealisering av biografin så här:
Frågan om biografins spänningsförhållande mellan subjektivitet och objektivitet har vridits
och vänts, dels i försök att fastställa vad biografins essens skulle vara och dels i avsikt att
propagera för en idealisk biografi. Oftast har de båda målsättningarna blandats samman,
viket har gjort att debatten har kunnat fortsätta utan ände. 69
Biografi är med andra ord inget universellt begrepp. Begreppet genre är därför, som
Larsson påpekar, diskutabelt och kan felaktigt leda förväntningarna till en särskild kvalitet
eller essens för biografins del. 70 Konventionerna skiftar i enlighet med historiskt och
kulturellt betingad epistemologisk och estetisk tolerans. 71 En referentiellt underbyggd
biografi, d.v.s. en biografi med trovärdighet som anspråk, har sina referenser i ett visst
historiskt och socialt sammanhang.
66 Nadel, 1984, s. 88-100, 119-130.
67 White, Hayden, ”Introduction”, Metahistory. The Historical Imagination in Nineteenth-Century Europe,
Baltimore, 1990. Se även White, Hayden, ”Interpretation in History” i Tropics of Discourse. Essays in Cultural
Criticism, Baltimore 1987, s. 51-80. Whites kategorischema presenteras av Larsson, 2003, s. 27.
68 Biography as an Art. Selected Criticism 1560-1960, ed. James L. Clifford, London 1962, samt Novarr, David,
The Lines of Life. Theories of Biography 1880-1970, West Lafayette Ind. 1986, s. 151f.
69 Larsson, 2003, s. 12.
70 ”Ordet genre används ofta i samband med biografi och det är med tanke på den oklara innebörden
naturligtvis vanskligt. Ibland denoterar ordet tanken att biografin skulle vara en egen texttyp med intresset
för individen i centrum, med en viss litteraritet och en oklar funktion, ungefär som den pure biography som
Harold Nicolson en gång förespråkade”, skriver Inger Larsson. Larsson, 2003, s. 11.
71 I Nationalencyklopedin, band 2, 1990, definieras biografin kort och enkelt som ”en persons levnadsbeskrivning
utförd av någon annan”. Andra ordboksdefinitioner finner vi t.ex. i Nordisk familjebok där vi i 1 upp.
(1876-1899) läser att biografi är ”att med historisk konst” redogöra för ”de vigtigaste omständigheterna” i
ett liv. I 2. upp. (1904-1926), Ugglan, står det att endast biografi i ”högre mening” är utförd med historisk
konst och differentierar begreppet till att omfatta såväl beskrivning av ”lefnadsomständigheter” som ”öden,
själsutveckling och gärningar”. I den 3 upp. (1923-1937) hittar vi ingenting sagt om konstnärlig utformning;
biograf betraktas som historia. I Svensk uppslagsbok, 2 upp. (1947-1955) betonar man anspråken på
sanningsenlighet framom det konstnärliga utförandet. Biografi ses som ”en persons livshistoria”. I Bonniers
lexikon (1961-1967) presenteras biografin som en ”historisk-litterär genre”.
48