Untitled - Åbo Akademi

420
skapligt föredömligt när det gäller problemval, problemformulering, datainsamling,
databearbetning, definitioner, hypotesprövning och metodik. 348
Distinktionen mellan kvarlevor och berättande källor är uppenbar i denna biografi
även om Furhagen ett par gånger använder ett och samma dokument både som
kvarleva och berättande källa. 349 Biografen håller följaktligen i sär kvarlevor (med
performativa yttranden) från berättande källor och styr förutsättningarna och avsikterna
för sitt arbete enligt detta. De källkritiska kriterierna utgörs i övrigt av en driven
examination av schabloner. Sannolikhets- och realitetskravet utgör likaså en metod,
tillika med sökandet efter texternas dolda budskap. 350
348 Hermerén, 1972, s. 178-179. Furuhagen, 1990, s. 146-155, 180-195. När det gäller dateringen av Birgittas
klosterplaner tror jag dock att Furuhagen är på fel spår. De flesta forskare menar nog att planerna tillkom
redan under hennes tid i Sverige.
349 Detta gäller endast de revelationer som är brev. Furuhagen, 1990, s. 168-169, 171-173, 178-179.
350 Furuhagen, 1990, t.ex. s. 9-12, 36-37, 205f. Rent generellt märks detta i distansen till Birgittas egna
texter. Även om Bergh är minst lika källkritiskt medveten och kunnig som Furuhagen ser vi här en helt
annan hållning till källmaterialet. Just genom sin tendens kan källorna vara intressanta att studera.
Furuhagens primära metod gick ut på att kartlägga och avslöja tendensen och placera in texterna i de
politiska eller idéhistoriska sammanhang där de hör hemma. Han följde den weibullskt rudimentära common
sense-psykologi som utgick från att människan förvränger sanningen om hon vinner på det. Genom sitt
intresse för värderingar, känslouttryck, åsikter och delvis dolda budskap i det skriftliga materialet avläser
och utvinner Bergh oerhört mycket mer av texterna genom att betrakta dem växelvis som kvarlevor och
berättande källor. Jarrick, & Söderberg, 1993, s. 124-126. Jfr Bergh, 2002, t.ex. s.24-26, 33, 59, 82-84, 135-
148.