Untitled - Åbo Akademi

197
Stolpes betoning av Birgitta som socialreformator (nästan en moder Teresa i svensk
medeltidsdräkt) gör att man inte kan frigöra sig från misstanken om en ”propagandabild”:
ett kristet motsvar, skrivet under en tid när det vänsterideologiska inflytandet
gjorde sig starkt gällande. 260 Stolpe ger egentligen två motsatta bilder av Birgitta.
Gentemot ”socialreformatorn”, som tar hand om alla eländiga och sjuka människovarelser,
tecknar han ett skarpt porträtt av den fullfjädrade aristokratiska politikern. Han
skriver:
... är det inte orimligt att tänka sig att kretsen kring henne, som förvisso ville behålla sitt
starka grepp om den unge konungen och skydda honom mot andra inflytanden, anmodat
Birgitta att framföra programmet till honom. Här liksom genomgående måste man försöka
släppa den gamla föreställningen om Birgitta som en isolerad, egendomlig profetissa som
på egen hand av Gud eller Kristus får märkliga upplysningar, som hon för vidare. Hon är
från första stund starkt präglad av och bunden vid sin miljö, den politiskt dominerande
mellansvenska aristokratin. 261
Stolpes hypotes om Birgittas sexualskräck och hämmade känsloliv har redan nämnts.
Komplexen utarbetas till en hel förklaringsteori för hennes personlighet och agerande.
Bilden är en tydlig motbild till Toni Schmids motbild mot Schücks erotiserade
Birgittabild. Stolpe avvisar visserligen Schücks förenkling om att det var ”en kärleksfull
och sörjande änkas sjuka fantasi, som skänkt Norden dess främsta helgon”, men i
polemiken blir han mer ofinkänslig än den han debatterar emot. Birgittas
sexualitetshämningar, frigiditet, görs till en psykisk styrmekanism som predestinerar
hennes utveckling från överspänd, moderlös flicka till visionär och kraftfull
kyrkopolitiker. 262 Hon plågas hela livet av sin sexualskräck som, enligt Stolpe, utvecklas
till en besatthet:
Man får alltså anta att den stackars munken greps av sexuell åtrå i sin ensamhet, när Guds
moders bild steg fram för hans inre. Vi kan ana Birgittas fasa, när han berättade om sin
synd – hon som inte ens godkände sexuell glädje i den äktenskapliga sängen två kristna
makar emellan! 263
260 Det socialreformatoriska är onekligen ett framträdande drag hos Birgitta. Problemet är att Stolpe inte tar
den sociala hierarkin under medeltiden i betraktande. Han läser in en socialt mer vidsträckt verksamhet när
Birgitta antagligen enbart vill reformera sin egen samhällsklass, skapa en kristen riddarorden, som motvikt
till uppkomlingsadeln som växte fram ur kung Magnus byråkratiska centralisering. Se särskilt Stolpe, 1973,
del 2, s. 147-148 där Stolpe menar att Birgitta reser sig mot överklassen och proklamerar en total social
omvälvning i samhället. I samma textavsnitt framställs hon också som lika socialt involverad i alla lägre
socialklasser som i sin egen. Här finns det säkert skäl att särskilja mellan Birgittas kommunikation inom sina
egna hushåll i sina egna följen och med representanter för alla samhällsklasser i stort.
261 Stolpe, 1973, del 1, s. 76, 80.
262 Stolpe, 1973, särskilt del 1, s. 73. Jfr Schmid, 1940, s. 182-183 och Schück, Henrik, Svensk
Litteraturhistoria Stockholm 1886, s. 161. Jfr också med Andrae, Tor, Mystikens psykologi. Besatthet och
inspiration, Stockholm 1926, s. 322-325, som trots en negativ bild av Birgitta vid en jämförelse med andra
kvinnliga visionärer uttryckligen framhåller att de erotiska dragen saknas i Birgittas uppenbarelser. Andræ
håller däremot fullständigt med Schück om orsaken till att Birgittas visionära sinnelag bröt ut. Stolpes
utgångspunkt är här likartad med Sundéns psykoanalytiska framförhållning. Jfr med min analys ovan av
Sundéns biografi.
263 Stolpe håller ännu ihärdigare än Sundén fast vid sexualskräcken och avskyn för den kroppsliga
intimiteten som tolkning av Birgitta. Varifrån han har fått påståendet att Birgitta tog avstånd från
äktenskaplig sexuell glädje är höjt i dunkel. Birgittas egna revelationer bevisar ju motsatsen. Dels talar hon
om sin egen tid i äktenskapet som en tid av alltför lycklig åtrå, dels skildrar hon, i en av sina sensuellt