Untitled - Åbo Akademi

178
var på väg att sjösättas och skulle med all sannolikhet driva fram nya reformer. För
högern gällde det, skriver Tommy Möller, ”att rida spärr mot en författningsreform
som riskerade att förvärra en redan allvarlig situation”. Att fullt ut – utan garantier –
släppa fram den otyglade massan och dess representanter framstod som uteslutet. 162
Efter vänstersegern i andrakammarvalet 1905 bildade Karl Staaff sin liberala regering
med den bestämda föresatsen att föra rösträttsfrågan i hamn. Inte helt oväntat avslogs
regeringspropositionen av den dominerande konservativa majoriteten i första
kammaren. 163
Birgittas förebildliga tyngd och bruksfunktion i debatterna under dessa år skall nog
inte underskattas.
1.4 Förmedlingsrummets ekoeffekt
När det gäller tiden och dess idéer och biografin som förmedlingsrum löper flera frågor
samman. Vilka ekon kan vi avlyssna i biografin? Hur kan relationen mellan samtiden
och den biografiska texten avläsas? Vilka tilläggskunskaper förmedlas i biografins
förmedlingsrum? Ljuder apologetiska tendenser och polemiska sekvenser genom
texten? På vilket sätt uttrycker biografen sin egen livs- och människosyn? Hur korrelerar
fackhistoriska käll- och tendenskritiska krav med biografisk trovärdighet? Var inplacerar
sig biografin i den moderna biografins teori- och metoddiskussioner?
Den heliga Birgitta är en populärvetenskaplig, publiktillvänd, biografi som kan läsas
utan för- eller tilläggskunskaper. Biografen involverar läsaren i text och tolkning.
Biografins egentliga ärende är kollektivistiskt emancipatorisk och identitetsstärkande. 164
Birgitta är en gemensam personhistorisk länk till det förflutna. Hon blir även bilden av
en frigörelsepil mot framtiden för Sveriges kvinnor. Biografens relation till biografiobjektet
etableras genom ett kollektivistiskt synsätt snarare än ett personligt
identifikatoriskt.
Man har använt ett flertal termer inom biografilitteraturen för att beskriva
närhetsförhållandet mellan biograf och biograferad. Några av dem är sympati, empati,
identifikation, projicering, affinitet, förståelse, inlevelse och intuition. 165 Tidens
biografiska konvention förhindrar i Wahlströms fall en alltför närgången identifikation.
162 Möller, 2004, s. 78f.
163 Se Stjernquist, 1996, s. 69f om fortsättning med den s.k. Påboda-linjen och förslaget om
dubbelproportionalism.
164 Jfr Elzinga, Aant, ”Humanioras roll i det högteknologiska samhället”, Universitet och samhälle. Om
forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll, red. T. Nybom, Stockholm, 1989, s. 262-265. Alldeles
uppenbart befinner sig Wahlström, liksom Fogelklou, inom den emancipatorisk-humanistiska vetenskapsideologin.
Emancipatorikerna delar pragmatikernas intresse för den existerande verkligheten och är beredda
att ta ett socialt ansvar. Skillnaden ligger i värderingarna. De förra utgår från andra erfarenheter, radikala
politiska uppfattningar och en forskning som har inslag av samhällsvetenskap. De ser sitt forskningsarbete
som en del av – eller i samklang med – en mer eller mindre revolutionär praxis, som vill förändra samhället.
För dem innebär god forskning en vision om en bättre värld och en stark vilja att penetrera skeendets
ideologiska slöja. Ambitionen är både kritisk och konstruktiv och kräver ett engagemang i denna världen.
165 I sin undersökning av biografier har Samuel H. Baron iakttagit omedvetna motiv för biografiskrivningen.
Han betraktar ändå inte dessa som mer sanna än de medvetna motiven. Se Baron, Samuel,
H.,”Psychological Dimensions of the Biographical Process”, Introspection in Biography. The Biographer´s Quest of
Self-Awerness, ed. Samuel H. Baron and Carl Pletsch, Hillsdale, 1985, s. 9. När det gäller begreppet sympati
har vissa biografiforskare tolkat detta som projicering medan andra har sett sympatin som uttryck för
distansering. Även identifikationen har av vissa forskare framhållits som något positivt, medan andra igen
har insisterat på en distinktion mellan empati och identifikation/projicering. I Text och tolkning, 2003, s. 19-
22, återger Inger Larsson huvuddragen i argumentationen.