Untitled - Åbo Akademi

samt ett urval av manliga biografiska bilder av Birgitta. Min avsikt är att väga könets och
konfessionens specifika inflytelsevikt genom att kontrastera hagiografiska och
feministiska bilder mot dels varandra och dels mot bilderna av Birgitta i de större
biografiska verken.
Min ursprungliga, megalomaniska, ambition var att täcka hela biografifloran av
svenska biografier som uppstod i fårorna efter Friedrich Hammerichs banbrytande
Birgittabiografi från år 1863, Den hellige Birgitta och kirken i Norden. Resultatet blev
voluminöst. Jag blev därför tvungen att lyfta ut flera kapitel ur avhandlingen.
Förhoppningsvis kan detta arbete publiceras i en separat monografi inom kort. I dessa
kapitel skärskådar jag främst det politisk-teologiska korsdraget i sekelskiftesbiografierna
över Birgitta. I den nu aktuella avhandlingen, som ägnas 1900-talsbiografierna, figurerar
de tidigare bilderna av Birgitta ibland i notapparaten samt i resumerande textövergångar
där jag har ansett att sammanhanget illumineras genom kompletterande hänvisningar.
Resonemangen i slutkapitlen färgas delvis av 1800-talets biografier: historiografiskt hör
1900-talets framställningar organiskt ihop med de tidigare bilderna av Birgitta.
Metoderna för att försöka komma åt den första intressenivån, den biografiska
bilden av Birgitta, har utgjorts av närläsningar i de aktuella biografierna genom
ovanpreciserade metoder och frågeställningar. Levnadsteckningarna har indelats i fyra
grupper:
-populärhistoriska biografier
-fackhistoriska biografier
-religionspsykologiska biografier och psykobiografier
-övriga biografiska bilder.
Andra kategoriseringar vore lika tänkbara. Daniel Madélenats biografihistoriska mönster
med det klassiska, det romantiska och det moderna paradigmet låg ett tag nära till
hands, men jag fann efter hand definitionerna alltför elastiska för mitt ändamål. Man
kunde också ha startat från en skiljelinje mellan manliga och kvinnliga biografers verk.
Könsskillnaden är inte alls irrelevant i denna analys. Man kunde ha gjort en
uppspaltning på basis av katolikers, protestanters och religiöst indifferenta/
ateistiska/agnostiska författares biografier. Även det perspektivet hade kunnat fungera
som lackmuspapper. En gruppering mellan enbart historikers och ickehistorikers
Birgittabiografier hade kunnat bilda ett annat underlag, mer vetenskapligt evaluerande,
för tolkningen. Att följa biografierna längs deras resa genom biografipoetiska
paradigm, 26 eller mer explicit genom Ira Bruce Nadels narrationstyper 27, kunde ha dragit
upp en givande arbetsdisposition, men detta hade varit att föregå avhandlingens
analysskede. Även här fann jag kategoriseringarna för lösa. En uppdelning efter
biografisk polemik kunde ur ett vetenskapssociologiskt perspektiv ha blivit riktigt
spännande: biograferna korresponderar med varandra lika mycket på som mellan
raderna. Upptäckten av biografiernas intertexualitet och underliggande samtalsströmm-
26 Här avser jag Leon Edels, Ira Bruce Nadels och William H. Epsteins poetik, d.v.s. biografin som
rekonstruktion, konstruktion eller dekonstruktion, som återges i en klargörande översikt av Inger Larsson i
Text och tolkning i svenska författarbiografier, 2003, s. 15-30.
27 Nadel skiljer i huvudsak narrationstekniskt mellan tre olika biografiformer: den dramatisk-expressiva, den
akademiskt objektiva och den interpretativt analytiska, Nadel, Ira Bruce, Biography. Fiction, fact and form,
London 1984, s. 170-173.
10