Untitled - Åbo Akademi

268
Atterboms ”paradigm” hänvisades nu till det icke-vetenskapliga området. Redan i slutet
av 1910-talet hade den moderna biografin konsolidierat sin räckvidd mellan historisk
kontextualisering och psykologisk inlevelse. 150 Ytterst handlade den nya framväxande
synen på biografigenren om en reaktion mot historicism, komparativism och sökande
efter lagbundenheter. Levertins intuitivt syntetiserande porträtt blev en förebild, bland
annat för John Landquist som ansåg att ”intuitionsläran ger den kunskapsteoretiska
grunden för den centrala delen av litteraturhistorikerns och levnadstecknarens uppgift”.
”Konstruktion” och ”fantasi” var några av nyckelorden. 151 Som biograf står Westman
och väger mellan paradigmen. I bakgrunden ekar, som så ofta förr, den samtida tyska
biografitraditionen. Den idealiserande och förandligade individualismen i Westmans
studie över Birgitta rör sig på andehistoriens väg mot det mytografiska. Scheuer
sammanfattar biografiidealet så här:
Der idealisierende Individualismus des geistes- und kulturgeschichtlichen Biographik
konvergierte mit der Heroisierung der politischen Geschichtsschreibung über die jeweils
herausgestellte Sittlichkeit und stimmte die intressierten Schichten des Bürgertums auf
Zufriedenheit, Selbstsbescheidung und Unterordnung ein. Zufriedengestellt mit der
Teilhabe an der ”Grösse”, beugten sich diese Schichten dem Gleichheitsverständnis eines
Ständestaatssystems, das, geleitet von einem ”Grossen” – selbst ”in der freiesten
Republiken” gibt ein Mann zuletzt den Ausschlag (Grimm) –, dem Bürgertum die geistige
Herrschaft und die Stellung über dem Proletariat sicherte. 152
1.4 Förmedlingsrummets ekoeffekter
Vilka ekon hörs i Birgitta? Vilka utblickar växlas mellan samtiden och den biografiska
texten? Vilka tilläggskunskaper inryms i biografins förmedlingsrum? Ingår apologetiska
tendenser och polemiska sekvenser i texten? Hur förmedlar biografen sin egen livs- och
människosyn? Korrelerar fackhistoriska käll- och tendenskritiska krav med biografisk
trovärdighet? Hur inställer sig studien till den moderna biografins teori- och
metoddiskussioner?
Man kan betrakta Westmans Birgitta-studier som en hybrid mellan biografiska
”paradigm”, tolkningspremisser och narrationsideal. Det äldre biografiidealet är det
mest framträdande. Biografin bygger på rekonstruktion och på en historicistisk
historiesyn inom det klassiska biografiparadigmet. Genom sin komparativa metod söker
och finner Westman lagbundenheter i de olika mystikertyperna, vilket lyfter honom
över den faktahermeneutiska traditionen. Men hans biografiska metod är också ställvis
intuitivt syntetiserande. Biografin exemplifierar övergången från det biografiska
ytporträttet till tolkningen av biografiobjektets utvecklingshistoria. 153 Westman
förverkligar både Helmut Scheuers och Daniel Madelénats biografiideal. Studien är dels
koncentrerad kring den biograferades (andliga) själsutveckling och dels fokuserad på
förhållandet mellan huvudpersonen och hennes omvärldskultur, i detta fall den
150 Larsson, 2003, s. 46-47, samt Hägg, 1978, s. 46.
151 Landquist, John, Människokunskap. En studie över den historiska och den konstnärliga kunskapen, Stockholm
1920, s. 247. Också Fredrik Bööks Svenska studier i litteraturvetenskap, 1913, var en motsvarande reaktion, och
1900-talets fortsatta kamp om biografin som konst eller vetenskap hänger samman med acceptansen av
olika metoder för psykologisk förståelse, sammanfattar Larsson i Text och tolkning, 2003, s. 46.
152 Scheuer, 1979, s. 111.
153 Westman, 1911, t.ex. s. 100-101, 106-107, 110.