Untitled - Åbo Akademi

1 Toni Schmid: Den dramatiska reformatorn och arkitekten
1.1 Typ av biografi och biografisk teknik
353
Toni Schmids verk Birgitta och hennes uppenbarelser utkom 1940 och förenar en kritisk
undersökning av Birgittas revelationer med reflexioner om faktiska omständigheter i
den biograferades politiska och sociala närmiljö. Arten av ”sierskans” religiositet och
personlighet tolkas i exkursiva sidoblickar. Det biografiska verket omfattar 193 sidor,
exklusive en diger notappat. Separat käll- och litteraturförteckning saknas. Kapitelindelningen
i boken följer rubrikerna: ”Domen”, ”Folkets ledare”, ”Imitatio Mariae”,
”Enkelriktning och arv” och ”Inför Gudomen”.
Det första kapitlet är kyrkohistoriskt inriktat och behandlar den postuma synen på
Birgitta, kritiken vid olika kyrkomöten, det nordiska mottagandet av henne och hennes
orden samt utomnordiska kommentarer från helgonförklaringen fram till reformationstiden.
Det andra kapitlet behandlar Birgitta som politiker och kyrkopolitiker samt
hennes relationer till sina samtida i Sverige. Schmid utför ett flertal identifieringar av
personer, som figurerar i revelationerna, och reflekterar över Birgittas agerande i
kampen mellan de båda rivaliserande fromhetsriktningarna (och helgonkulterna).
Resultatet leder till en bedömning av Birgittas reformatoriska radikalitet i analogi med
den politiskt radikala Engelbrektrörelsen. Denna del av boken baserar sig på
reviderande källhistorisk forskning. Kapitel tre skärskådar Birgittas mariologi och är
följaktligen teologisk-dogmatiskt. Det fjärde kapitlet fylls ut med Birgittas teologiska
spörsmål och en jämförelse mellan hennes idéer och samtidens teologiska föreställningar
och dogmbildningar. Detta kapitel är mer existentialistiskt till sin karaktär än de
tidigare: Schmid går in på frågor i systematisk teologi och diskuterar texternas
filosofiska essens. Det femte och sista kapitlet förenar källkritisk forskning och
religionspsykologisk komparationsanalys. Här ger Schmid väsentliga bidrag till den textkritiska
forskningen kring Birgittas revelationer. Den senare delen av avsnittet handlar
om mystik i allmänhet samt den specifika arten av Birgittas fromhet. Kapitlet bär
biografisk-psykologiska drag.
Revelationerna är, som bokens titel säger, huvudkällan. Därutöver vänder Schmid
sig till en mängd olika primärkällor: annaler, urkunder, brev, text- och källmaterial till
Birgittas liv och Sveriges historia. En av de viktigaste källorna är Diplomatarium suecium.
Schmid kommenterar både G.E. Klemmings och Richard Steffens utgåvor av uppenbarelserna,
men utgår i första hand från Revelationum Birgittae efter 1628 års upplaga. 8
Genom slutsatser dragna ur samtida primärkällor, eller vetenskapligt vederhäftigt
sekundärmaterial, resonerar Schmid sig fram till tidens faktiska personer och händelser.
Resultatet är stiligt: av bokens över fyrtio diskuterade personer bidrar hon med tjugutvå
egna identifikationer eller säkerställande av identitet som kan accederas till det
birgittinska forskningsarkivet. 9 Likaså söker hon finna de faktiska historiska händelserna
bakom Birgittas uppenbarelser och texternas relevans i olika samhällsskeenden och
händelser i Birgittas liv. 10
8 Schmid, Toni, Birgitta och hennes uppenbarelser, Lund 1940, s. 194f.
9 Schmid, 1940, s. 39, 43-44, 46-49, 53-55, 65, 68,7 5-78, 85-87, 124, 141, 151, 171-172. Schmid gör också
korrigeringar av tidigare antaganden på s. 50, 52, 63, 78.
10 Schmid, 1940, s. 38, 52, 70, 73, 74, 75, 82.