Untitled - Åbo Akademi

efterföljelse av samtliga metodregler kan en forskares arbete bli missvisande till exempel
genom tendentiösa faktaurval eller förtigande av vissa källor. 22
Huvudsyftet med min avhandling är således att utföra en idéhistorisk kartläggning
av det senaste seklets Birgittabiografier för att identifiera avvikelser i historiografin samt
att försöka identifiera vilka faktorer som genererar förändringarna i bilden av den heliga
Birgitta.
Inget egentligt urval har gjorts inför analysen av biografierna. Jag har i stort sett
koncentrerat mig på samtliga större svenskspråkiga biografier över den heliga Birgitta,
vilka publicerades under senaste sekel. 23 Som ”snedsprång” gör jag emellanåt hastiga
visiter i andra, mindre omfattande, verk. Sidoblickarna är snarare sporadiska än
systematiska sneglingar när sammanhanget stimuleras av tilläggssamtal. Birgit Klockars
är visserligen inte svensk till nationaliteten, men hennes arbeten över Birgitta är skrivna
på svenska och grundläggande inom svensk medeltidsforskning. Jag inkluderar därför
självklart hennes verk i min översiktsanalys. Den tid hon, och jag, indirekt behandlar,
medeltiden, är dessutom en tid då Finland hörde till Sverige.
Hagiografierna har fått bilda en egen avdelning i underkapitlet ”Övriga biografiska
bilder”. Urskiljningskriteriet har initialt utmärkts av en separation mellan tydliga
uppbyggelsetexter och mer kunskapsunderbyggda biografier. Beteckningen innebär inte
att dessa levnadsteckningar skall ses som regelrätta medeltidshagiografier – som i sig
inte ens är en homogen genre. Jag använder termen som en neutral kategori ur
biografins idéhistoria. Kriteriet utgår från att författarna inte ger prov på vare sig
avancerad och kritisk bredvidläsning eller egna självständiga forskarinsatser. Jag har inte
heller kunnat identifiera metodiska försök att skapa en fristående distans till det
biografiska subjektet i de hagiografiska levnadsteckningarna. Det egna och aktiva
biografiska greppet är svagare hos författarna till dessa biografier. Här kan man med
historikern Göran B. Nilssons formulering kritiskt tala om ”de lata hermeneutikernas
biografier”. 24 Erik Lönnroth kallar dem för ”de förutfattade meningarnas personskildringar”.
25 Min analys kommer förhoppningsvis att resultera i en begreppsmässigt
mer förfinad distinktion mellan hagiografin och biografin samt i en utvärdering av den
gemensamma trons roll i relationen mellan biograf och biograferad. I samma
underkapitel, ”Övriga biografiska bilder”, återfinns de feministiska Birgittatolkningarna
22 Min teoretiska utgångspunkt är ändå att det biografiska projektet som forskningsprocess ligger inom i
Nationalencyklopedins definition: ”en persons levnadsbeskrivning utförd av någon annan”, d.v.s. en historiskt
dokumenterbar skildring av en annan person och inte en återgivning av en litterär fantasifigurs liv – även
om konstnärlig inlevelse och intuition utgör naturliga ingredienser i den biografiska förståelseprocessen.
Definitionen markerar en gräns mot självbiografin men kanske inte alltid mot den biografiska romanen.
Biografier skrivna i jagform är, menar jag, närmast en fråga om berättargrepp. I själva forskningsprocessen,
måste biografin däremot konstituera sig till ett möte med den andra, den främmande, och inte vila på en
falsk inlevelsetro eller föreställningen att människor är identiska inifrån och att alla tidlöst kan förstå alla.
23 Två omfångsrikt mindre, men utmärkta, arbeten har lämnats utanför den egentliga analysen, även om
dessa ingår som referens och jämförelsematerial. Richard Steffens minibiografi, Den heliga Birgittas
uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, Stockholm 1909, och Lars
Bergquists dekonstruerande kartläggning av Birgittas teologisk-filosofiska universum i Birgitta i
uppenbarelsernas spegel, Stockholm 2003. Steffens biografi ingår som en del i hans textkritiska undersökning av
revelationerna och är så pass magert i biografiteoretiskt och metodiskt hänseende att en separat analys vore
meningslös. Bilden av Birgitta innehåller däremot vissa nya, polemiskt uttryckta, drag. Bergquists biografi
kan analyseras analogt med Birgit Klockars forskningsporträtt och tillfogar teoretiskt och metodiskt inget
till mina frågeställningar som inte kan lyftas fram genom Klockars trilogi över Birgitta.
24 Nilsson, G.B., ”Biografi som spjutspetsforskning”, Att skriva människan, Essäer om biografin som livshistoria
och vetenskaplig genre, red. Ambjörnsson, Ringby, och Åkerman, Stockholm 1997, s. 19-31.
25 Lönnroth, Erik, ”Det biografiska synsättet”, Att skriva människan, Essäer om biografin som livshistoria och
vetenskaplig genre, red. Ambjörnsson, Ringby, Åkerman, Stockholm 1997, s. 191.
9