Untitled - Åbo Akademi

310
oss” skriver hon och tillägger ”Den handlar om oss. Den som icke förökar den,
förskingrar den”. 374
I efterkrigstidens uppgivenhet och vilsenhet blev psykologin modevetenskapen
framom andra där man sökte en bro mellan vetenskap och livsåskådning. Redan 1914
hade Poul Bjerre presenterat Sigmund Freuds idéer i Studier i själsläkekonst. Freuds läror
fick genast stor genomslagskraft, i synnerhet hos en yngre studentgeneration. Emilia
Fogelklou höll sig avvaktande, skeptisk till massrörelser som hon alltid hade varit. Hon
var, enligt Malin Bergman Andrews, mycket snabb med att uppfatta begränsningen i
Freuds idéer även om hon insåg möjligheterna att tillämpa en del av dem på sina egna
erfarenheter. 375 Hon relaterade de freudianska grundtankarna på gestalter som hon
studerat tidigare:
Paulus, Birgitta och Luther, dessa självrannsakare och andens utforskare, de kände förvisso
även själens källarvåning, de lika väl som moderna psykoanalysen; de visste ock hur ångern
och självkännedomen och bekännelsen kan rensa upp där nere i djupen. Men de kände
dessutom till ett himlavalv över denna själens underjord, där djupens odjur tillintetgjordes
som trollen för solen och där själen fick uppleva att vara fri och vingad som fågeln… 376
Visst gör Fogelklou ansatser till djuppsykologiska inblickar i Birgittas själsliv 377 men den
senare hälften av det ovanangivna citatet styr ändå den biografiska framställningen.
Metoden att studera det omedvetna själslivet, där man ”sänkte ner lyktor i driftslivets
källarvåning med sina hemliga sexuella önskningar och andra tabubelagda drifter”, är
inte Fogelklous arbetssätt i Birgitta. 378 Starkare lyser nog hennes inspiration från
filosoferna Henri Bergson, Hans Larsson och John Landquist. Detta beror på kanske
att hon inte ville se någon motsättning mellan det omedvetna och andliga; hon trodde
på en ”frälsande psykologi”. 379 Fogelklou hade bevistat Bergsons föreläsningar i Paris
1907 och redan 1903 citerade hon entusiastiskt Larsson. Att hon betraktar intuitionen
som den högsta kunskapskällan framgår med stor tydlighet i Birgittabiografin. 380
Biografin blev en av Emilia Fogelklous primära uttrycksformer. Hon författade ett
porträttgalleri över de gammaltestamentliga profeterna samt biografier över Frans av
Assisi, kväkarna James Nayler och William Penn samt ett levnadsporträtt över maken
Arnold Norlind. Den moderna biografin, mer tillhörig skönlitteraturen än historievetenskapen,
tvärvetenskaplig och öppen för psykologiska djupanalyser, passade henne som
hand i handske. Att man dessutom efterlyste litterära kvalitéer i 1900-talsbiografiken
gav henne den frihet i uttrycket hon behövde. 381 Som biograf är Fogelklou livsåskådningsmässigt
på en och samma gång rotad i 1800-talet som långt före sin tid. Birgittabiografin
bär i sin subjektivitetssträvan spår av moderniströrelsen, som engagerade
Fogelklou efter vistelsen i Frankrike. Men det andliga idealet och historiesynen kommer
374 Fogelklou, Emilia, Från längtansvägarna, Stockholm 1916, s. 81-82.
375 Bergman Andrews, 1999, s. 206.
376 Fogelklou, Emilia, ”Psykologi och religionsundervisning”, Skola och samhälle, 1924:3.
377 Fogelklou, 1919, s. 127, 137-138.
378 Den dualistiska personlighetsmodellen som Madelénat identifierade som den mest frekventa analysmodellen
återfinns också här. Madelénat, 1984, s. 121-130.
379 Bergman Andrews, 1999, har belyst både Bergsons och Larsson inflytande i Fogelklous tänkande i sin
biografi över Emilia Fogelklou, s. 105ff.
380 Bergman Andrews, 1999, s. 104-105.
381 Om tvärvetenskapen och konstnärlighetens värde i den moderna biografin se Nadel, 1984, s. 49, 76,
100, 105, 107, 128, 148, 150, 154, 156, Romain, 1948, s. 11-12, 81, 88, 114-115, 119-122 samt Kirn, 1955, s.
38-39, 120, 162-163.