Untitled - Åbo Akademi

215
(som så ofta i biografin) motsäger sig själv. I en tidigare passus i texten presenterar han
en närmast övergiven huvudperson:
Utan att veta det går hon mot en stor kyrkopolitisk insats. Hon saknar alla hjälpare, stöds
inte längre av sin kung, har förlorat många vänner och troligen nästan hela sin rikedom.
Lugn går hon emot Rom. 358
Mellan dessa båda citat ligger åtskilliga år där vi vet pinsamt lite om Birgittas kontakter
till Sverige. I synnerhet de kontakter som berördes av rikspolitiken och/eller hade
relevans för det politiska skeendet är inte klarlagda.
Andra felaktigheter och problematiska källbrister kan exempelvis presenteras.
Beträffande Birgittas sjukstuga kan man, på lika lösa grunder som Stolpe, förmoda att
det rör sig om Finsta gårds sjukstuga, alltså en plats för gårdens eget folk och därmed
en plikt för Birgitta i egenskap av husmor att ansvara för. Vi finner heller inga belägg i
säkra källor för att Birgitta skulle ha arbetat aktivt med prostitutionen som omfattande
samhällsproblem. Det enda vi kan hänvisa till är skildringen om att Birgitta hjälpte en
prostituerad till ett bättre liv. Denna kvinna kan ha härstammat från hennes eget
husfolk eller ha varit någon bekants tjänarinna. 359 All karitativ verksamhet hörde
dessutom till helgonschablonerna under medeltiden. Kanonisationsakterna är i detta
avseende inga tillförlitliga källor.
Det är tämligen lätt att omkullkasta Stolpes beskrivning av Birgitta som ett
språkrör för klasshat och ståndsamhällets ojämlikhet. I sina uppenbarelser använder
Birgitta visserligen ordet ”allmoge”. Man kan förhasta sig i tron att ordet alltid handlar
om de fattigaste bönderna. Så torde inte fallet vara; ju längre man läser i uppenbarelserna
desto tydligare märker man att ”allmoge” ibland betecknar Sveriges folk i gemen. Vi
finner inga bevis, inte ens indicier, på att Birgitta skulle ha ifrågasatt den av Gud givna
klassindelningen i det medeltida ståndssamhället, tvärtom. 360
Detta utgör några exempel, valda med referens till den politiskt impregnerade
bilden Stolpe tecknar av Birgitta. I källkritiskt empiriskt hänseende kunde exemplen
flerfaldigas. Reliabiliteten sviktar rejält i denna biografi. Validiteten är vacklande. Utomvetenskapliga
värderingar styr i allra högsta grad tolkningen. 361 De inomvetenskapliga
358 Stolpe, 1973, se särskilt del 1, s. 220.
359 Jfr Reuelaciones celestes, Book I, with Mathias Prologue, ed. by Carl-Gustaf Undhagen, Stockholm 1977,
Rev I:16, i sv. övers. Himmelska uppenbarelser, band 1, bok 1, kap. 16, s. 99-100. Här ser vi samma tendens
som hos Fogelklou. Av Acta-materialets omnämnanden om enstaka gärningar gör biografen detta till
ständigt karaktärsdrag och kontinuerlig verksamhet.
360 Stolpe, 1973, del 1, s. 159. Här har Stolpe uppförstorat en kommenterande passus i Toni Schmids
Birgitta och hennes uppenbarelser, Lund 1940, s. 61.
361 Hermerén, Göran, Värdering och objektivitet, Lund 1972, s. 143ff samt s. 212ff. Här är det viktigt att
minnas vad Hermerén påtalar om eventuella anklagelser mot forskare för att dessa skulle ha låtit sina
ideologiska sympatier och värderingar påverka forskningen. Om idealen leder till felaktigheter, skevheter
eller begränsar antalet möjliga lösningar så bygger detta ofta på en bedömning i vad mån alternativa
hypoteser är användbara. Vetenskapliga brister kan förklaras på många sätt, t.ex. som uttryck för slarv,
okunnighet eller dumhet. Glöms ett motbelägg bort kan slumpen förklara detta, men situationen blir en
annan om man glömt bort ett dussin eller konsekvent glömmer allt som talar mot (eller för) en viss
ståndpunkt. Hermerén utkristalliserar här semantiska kriterier för att kunna bevisa att en framställning
brister i objektivitet. Man behöver alltså inte alltid söka en kausalkoppling till forskarens egen
personhistoria även om en sådan har bevisvärde om belägg kan påvisas. En historisk undersökning är,
enligt semantiska kriterier, inte objektiv om analysen har vissa konstaterbara vetenskapliga brister samtidigt
som den genom just dessa brister favoriserar bestämda utomvetenskapliga intressen, värderingar och
ståndpunkter.