Untitled - Åbo Akademi

459
antikapitalistisk och antidemokratisk tradition runt sekelskiftet 1900. 8 Jag tror att
Birgittabiografierna delvis kan tolkas ur samma funktionsperspektiv och sociala raster.
Birgittas bruksfunktion inkluderar däremot inte öppna antidemokratiska tendenser.
Tvärtom ges Birgitta uttryckligen demokratiska och samhällsemancipatoriska drag.
Fokuseringen på det ensamma geniet, förebilden, den enskilda individens förmåga och
kraft, korrelerar kanske ändå delvis med Scheuers analys: individen och individualismen
framställd som skydd och kontrabild mot massrörelser och massans politiska framväxt
och krav. Det individuellt andliga överbetonas hos Steffen, Westman och Fogelklou,
men också i levnadsteckningarna av Bergström och Wahlström.
Miniatyrbiografierna fick stor popularitet kring sekelskiftet 1900. Life-and -lettersvarianten
påverkades av positivismen i sin biografiska framställning. Influenserna från
den anglosaxiska biografitraditionen är märkbara bara hos Richard Steffen. De övriga
verkar vara tyskinfluerade. I den anglosaxiska traditionen har man oftast bortsett från
biografins bruksfunktion och i stället betonat en sann och artistiskt konstruerad bild.
Den traditionen verkar inte ha manifesterat sig i Birgittabiograferna alls under 1900talet.
9
Biografisk forskning syns i min analys som en utblickande verksamhet, ett sökande
efter inblickar i en annan tid och i en annan persons liv, ideologiska och materiella
förutsättningar, tankar, gärningar, känslor och bevekelsegrunder för att i förstärkt form
återvända utblickande mot den egna tiden med nya argument, uppfordringar, personliga
ideal, kollektiva förebilder eller en polemisk- emancipatoriskt impregnerad samhällskritik.
Konfrontation och komparation tycks ingå i biografikens innersta väsen. Föreliggande
analys bevisar med stark evidens att biografierna alltid återreflekterar sin egen samtid i
idéer och underliggande ideologier, debatter, frågor, konflikter, omvälvningar och
trender. Biograferna reagerar sensibelt på beställningar och förväntningar, konventioner
och behov, vetenskapsideal och ideologiska omstruktureringar i sin egen samtidskultur.
Orsakerna till den perpetuella nyfikenheten på Birgitta kring sekelskiftet 1900
speglar sig i sin egen spegelsal. Omvälvningar var stora, uppfordringarna många.
Nationalromantiken och idealismen konfronterades med den historiekritiska teologin,
Uppsalateologin och Nathan Söderbloms historie-, kyrko- och profetsyn. Svenska
kyrkans begynnande internationalisering, den spirande och trevande ekumeniken och
inriktningen på medeltiden inom både litteratur- och historievetenskap krävde ett
inlemmande av den egna svenska (katolska) medeltiden i den historicistiskt sinnade
samtiden. Samtidigt flyttade katolska kyrkan successivt men stadigt sina ställningar
framåt i landet. Den katolsk-protestantiska debatten accelererade i samma takt. Kvinnorörelsens
krav på kvinnans rätt att få vara en persona publica, demokratifrågan, konstitutionsdebatten,
arbetarrörelsen, strukturomvandlingen och den tilltagande sekulariseringen
behövde ett fast ansikte att vila blicken på. I biografierna av Ellen Fries, Lydia
Wahlström och Emilia Fogelklou samt hos Ellen Key blir Birgitta en portal för
kvinnorörelsen. En bättre förebild än en åttabarnsmor, profet och kyrkohistorisk gigant
kan historiens knappast erbjuda. Birgitta omvandlas biografiskt till ”emancipationsbirgitta”
i en transformering av hennes tankar in till aktuella frågor i jämställdhetsdebatten.
Allt detta och mer därtill samtidsstrålar in i Birgittas gestalt för att ombrytas
prismatiskt ut i nya reflektioner. Bilden av Birgitta konstrueras enligt dessa diskurser,
följsamt efter tidens parametrar. Birgitta är tydligen tillräckligt omfångsrik för att rymma
8 Scheuer, 1979, s. 113ff. Larsson, 1989, s. 29.
9 Larsson, 1989, s. 33.