Untitled - Åbo Akademi

496
myten att varje människa har en framsida och en baksida som biografin skulle kunna
avslöja. Bibehållandet av motsägelsefullhet och spänningar inom subjektet är
eftersträvansvärt i en biografi: ”människan bakom masken bär också en mask”. 17
Betyder detta att den fackhistoriska biografins sanningssökande uppdrag alltid
skulle sluta i en återvändsgränd eller bli ett meningslöst irrande efter en människa i det
förflutna utan att kunna nå någon sannings- eller sannolikhet alls? Att den biografiska
texten egentligen står autonom till verkligheten? Birgittabiograferna verkar inte dela den
strukturalistiska misstron. Några av dem, Stolpe, Sundén och delvis Furuhagen arbetar
med ett essentiellt mytbegrepp. Andra, som Schmid och Klockars, uppvisar en
avmytologiserande arbetsteknik genom källkritik och empiriska korrigeringar av andras
biografier. Det innebär ändå inte att de inte i sin tur skulle skapa myter. Det betyder inte
heller att de skulle presentera den absolut sista och enda sanningen. Jag ser ändå en
kvalitativ nyansskillnad i detta korrigerande grepp, en avskalning av lösa påståenden och
källmissbruk där riktmärket är en approximativ sanning som kan nås steg för steg. Det
har de facto gått att säkerställa en hel del fakta om Birgitta; det existerar bitar av en
empirisk verklighet som kan hittas och säkerställas. Jag är faktiskt förvånad över den
kvalitativa kvantiteten i mina biografier. Jag vill därför etablera en tydligare uppspaltning
av avmytologiserande biografer i kvalitativ mening när det gäller Birgitta. De källkritiska
fackhistoriska biografierna är avmytologiserande utan att etablera särskilt markanta nya
mytbildningar om vi jämför dem med de mytologiserande biografer som inte ägnar sig
åt källkritik alls. Detta hänger intimt samman med de fackhistoriska biografiernas
korrigerande drag. Visserligen ligger korrigeringen av den biografiska bilden inbyggd i
varje biografisk ambition, men jag vill framhålla en kvalitativ skillnad även här. Det
existerar en reell och påtalbar skillnad mellan de Birgittabiografer som arbetar empiriskt
korrigerande och de som skriver endast för att ge sin egen bild och sin förståelse som
korrektiv till övriga biografier. Sist och slutligen handlar det om relationen empiri och
psykologisk tolkning, vilkendera som styr den andra och åt vilket håll texten drar mest.
Eftersom kvalitativa, i viss mån evalueringsbara, nyanser är fullt iakttagbara,
samtidigt som Edels essentiella mytbegrepp verkar vara alltför godtroget och den
poststrukturalistiska språkteorins radikala misstro inför det biografiska projektet alltför
destruktivt för biografins vetenskapliga självkänsla, måste den fackhistoriska biografin
delvis bygga på andra teoretiska utgångspunkter än de biografipoetiska paradigm som
har etablerats inom den anglosaxiska biografiforskningen. Grundsynen i Leon Edel
rekonstuerande biografipoetik är ändå en god grund att stå på.
Som jag refererade i avhandlingens teorikapitel har kritiken bland både filosofer
och historiker ställvis varit oförsonligt hård. Vissa historiker har talat om ett fackligt
förfall inom ämnet historia. Dilettantism, trivial konversationsvisdom och amatörism är
andra omdömen som har fällts om det nya intresset för fackbiografisk forskning.
Biografiböljan har nästan börjat liknas vid en syndaflod som hotar att ödelägga hela
historikerfacket. 18 De postmoderna kritiker, som har velat undergräva aktningen för
människan och hennes betydelse, avfärdar jag med att de är befruktade av en
människosyn som de knappt vågar föda fram själva i sitt eget liv. Biografin är de många
perspektivens och metodernas konst. Eftersom kritikerna ofta etablerar en enda
17 Nilsson, Ingemar, ”Att skriva biografi: biografins hermeneutik”, Att skriva människan. Essäer om biografin
som livshistoria och vetenskaplig genre, red. R. Ambjörnsson, P. Ringby, och S. Åkerman. Stockholm 1997, s.
209.
18 Jensen, Bernhard, Eric, ”Den faghistoriske biografi – som experimentarium betragtet”, Livet fortalt.
Litteraturhistoriske og faghistoriske biografier i 1990´erne, red. A.B. Richard & B.E Jensen, Roskilde
Universitetsforlag, Frederiksberg 1999, s. 214.