Untitled - Åbo Akademi

299
rösträttsmyndiga. 318 År för år intensifierades debatterna. När man följer de kvinnliga
tolkningarna av Birgitta, jämsides med jämställdhetsdiskussionernas utveckling, tenderar
Birgitta att, biografi för biografi, framställas allt mer idealiserande gigantisk i sin
kombination av kvinna och profet, mor och offentlig förkunnare. Jämställdhetsfrågan
gällde ju främst kvinnans tillträde till den offentliga arenan och hennes möjligheter att få
uttrycka sig som en persona publica. Den lutherska köns- och människosynskontext, som
styrde samhället, definierade hemarbetet som kvinnans kallelseuppgift. Den professionella
försörjarrollen, och den offentliga kallelseuppgiften, tillkom mannen. När det
under 1800-talet höjdes krav på att utvidga kvinnans verksamhetsområden uppstod en
konflikt som ytterst bottnade i den lutherska kallelseläran och i en komplementär
människosyn. Om kvinnan tilläts vidga sitt existensrum var risken överhängande att
hon oavsiktligt integrerades i den offentliga verksamhet som betraktades som mannens
arena. Enligt Luther hade man och kvinna i skapelsen tilldelats olika roller. Det var
mannen – inte kvinnan – som skulle framträda i rollen som persona publica. Att rubba
denna ordning ansågs av ortodoxa uttolkare som ett uppror mot en av Gud i skapelsen
given rollfördelning mellan man och kvinna. Inger Hammar konstaterar i Emancipation
och religion att ”kvinnans enda möjlighet att öppet framträda i offentliga sammanhang var
att anta rollen som språkrör och framstå som bärare av ett angeläget ärende”. 319 I såväl
bibeltexer som i den kristna traditionen fanns många användbara exempel på kvinnor
som hade upplevt den kallelsen. I jämställdhetsrörelsen kom därför dessa kvinnogestalter
att lyftas fram som både bevis och förebilder för kvinnors rätt till en större
värld än hemmets. Birgitta blev en av de främsta. 320 I Fogelklous biografi är
dubbelporträttet mor/profet det slagkraftigaste av argument som tänkas kan i tidens
polemiker. 321 Lydia Wahlströms recenserande omdöme om Fogelklous biografi säger
åtskilligt om behovet av en andlig förebild just i denna tid. Wahlström framhåller att
Fogelklou har upptäckt Birgitta som en förebild att följa och prisar i samma andetag
biografens objektiva och vederhäftiga forskning. 322
Själva implementeringsfasen i kampen för kvinnlig rösträtt blev långdragen, även
om den första föreningen för kvinnans politiska rösträtt. FKPR, hade grundats redan
1902. 323 Efter första fasens förlöjligande av kvinnornas krav partipolitiserades frågan.
Rättighetsargument, som byggde på likhetstänkande, varvades med nyttoorienterade
resursargument, som baserades sig på skillnads- och särartstänkande. De sociala
318 År 1921, när författningsreformen formellt trädde i funktion, fick även kvinnorna rösträtt. Möller, 2004,
s.79f.
319 Se Hammar, 1999, s. 11-26.
320 Birgittadagen, 7 oktober, lyftes tidigt fram som kvinnlig rösträttsdag. Se t.ex. Tore Frängsmyr, Svensk
idéhistoria, Stockholm 2000, s. 200. Birgitta som portalfigur och anmoder till kvinnorörelsen följde med in i
grundandet av medborgarskolan på Fogelstad. När skolan stod klar och invigningsfesten hölls 1925 stod
festtalaren Kerstin Hesselgren i talarstolen inramad av porträtten av Birgitta och Fredrika Bremer. Se
Isaksson, Ulla & Linder, Erik Hjalmar, Elin Wägner – en biografi, Uddevalla 2003, s. 400.
321 Fogelklou, 1919, t.ex. s. 43, där Birgitta presenteras som den kloka mor och fru som man rådfrågade i
allt från politik och teologi till juridik, s. 63, 92 där vi möter den utkorade profeten/modern samt s. 127 där
Birgittas framställs som ”en budbärande uttrycksmänniska”, s. 140, 149, 164 där Birgittas kallelse betonas
som en tvåsidig kallelse ”själsmoderlighet och förkunnarvärv”, s. 157-158, 181-183 där Birgittas politiska
utveckling och logik beröms och s. 210 där Birgitta som handlingsmänniska och aktiv i brännande samtidsaktuella
frågor lyfts fram.
322 Daglig Tidning, 22.12.1919. Referatet återges här genom Bergman Andrews, 1999, s. 166.
323 Levin, Hjördis, Elisabeth Tamm på Fogelstad – liv och verk. En radikal herrgårdsfröken, Stockholm 2003, s. 119.
Året därpå grundades riksorganisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och 1911 hölls en
stor internationell rösträttskongress i Stockholm. Rösträttsfrågorna gick hand i hand med många andra
frågor, t.ex. frågan om preventivmedel, moderskapsförsäkring, utbildning, prostitution och ogifta mödrars
ställning.