Untitled - Åbo Akademi

332
Birgittas psyke. 490 Sundén prioriterar ändå en annan nyans: harm över människornas
otro, ogudaktighet och otacksamhet drev henne att skriva skarpa predikotexter och
visionära skällsbrev. Denna harm (och inte en härsken grundpersonlighet), är enligt
honom, Birgittas innersta drivkraft och patos. 491
Rollteorin bildar underlaget för den psykologisk-biografiska förståelsen av
Birgittas andliga och världsligt sociala roller. Sundén tolkar hennes personlighet ur
revelationstexterna enligt vad dessa har att berätta om hennes relation till magister
Mathias, Magnus Eriksson, sonen Karl och biskop Alfons av Jaen. Relationerna är,
enligt Sundén, om inte öppet så i varje fall dunkelt erotiska. 492 Om vi bortser från en
eventuell erotisk insinuation i Henrik Schücks tolkning av änkesorgen som hallucinationsframkallande
så möter vi hos Sundén första gången sexualiteten som genomgående
analytisk tolkningskategori i Birgittabiografiernas historiografi.
Redan i underrubriken till sin biografi presenterar Sundén den Birgittabild som
kommer att analyseras fram i boken: ”Ormungens mor som blev Kristi brud”. Han
startar sin biografiska upptäcktsfärd ur revelationen om ormungen. Djurfabeln, som
gett flera forskare huvudbry, återfinns i Rev. VI: 32. 493 Uppenbarelsen ingår i en kortare
version i den birgittinnorska versionen. Forskarna har främst intresserat sig för
personidentifieringen i denna text. Det ansågs länge att ormungen och hans mor kom
från den mecklenburgska furstefamiljen. Ormen skulle då vara hertig Albrekt d.ä. och
ormhonan Magnus Eriksson syster, Eufemia. Senare identifierades ormhonan med
hertiginnan Ingeborg, Magnus Erikssons mor, ormhanen med Knut Posse och ormungen
med en av deras söner, antingen Håkan eller Knut. 494 Sundén läser in helt andra
personer i fabeln. Han hävdar att texten är en projektion av Birgitta själv i ett livsskede
när hon tampas med inre skuldkänslor över det liv hon levde innan hon blev Kristi
brud. Birgittas explosiva hätskhet i texten skulle ha laddats upp efter ett möte mellan
henne och Håkan där kungasonen frågade spydigt: ”Och ska dina söner bli kungar och
vi berövas rätten till riket?” Harmen jäste i hennes undermedvetna och kreverade i den
projektion som, enligt Sundén, speglar sig i fabeln. 495 Följaktligen läser han in Birgittas
tidigare maktambitioner och dolda själsvåndor i fabeln. Birgitta framställs som en
kvinna, sliten mellan två ytterligheter: den blivande rollen som Kristi brud, som hon
eftersträvar, och minnet av sig själv som ormungens mor, horkonan, som hennes
självanklagelser har svårt att bli kvitt. Sinnlighet eller andlighet, helgon eller hora? Här
ser vi polerna mellan vilka Birgitta pendlar livet igenom, enligt Sundén. Spänningen
mellan dessa oförenliga drag konstitueras redan i Birgittas barndom och aktualiseras
genom regressioner i den vuxna kvinnans liv. I sin analys fäster biografen stor vikt vid
Birgittas sexualitet och kvinnliga känsloliv, både det medvetna och omedvetna. Sundén
490 De bygger på Birgittas bikt och självkritik i revelationerna.
491 Sundén, 1973, s. 26, 43, 59, 62, 65, 94, 119, 155, 209.
492 Sundén, 1973, s. 33, 46-76, 114, 134, 146-156.
493 Reuelaciones celestes, Book VI, ed. by Birger Bergh, Stockholm 1991, Rev. VI:32. I sv. övers. Himmelska
upp., band 3, bok 6, kap. 32, s. 75ff.
494 Jfr Wessén, Elias, Svensk medeltid. En samling uppsatser om svenska medeltidshandskrifter och texter 1-3,
Stockholm 1968-76, del 2, s. 51,125 samt Engström, Sten, ”Ormungen och hans moder. Till tolkningen av
en Birgitta-uppenbarelse”, PHT, 31/1930.
495 Sundén, 1973, s. 18-25, 51, 55, 64, 70, 75, 79-82, 91, 160, 221. Teorin är problematisk. Fabeln om
ormungen och hans mor, som Sundén använder som ett ”huvudbevis” för sin rekonstruktion av både
Birgittas inre och yttre liv (och som hela hans biografi de facto står och faller med) håller inte riktigt för
denna hypotesbildning. Sverige var visserligen teoretiskt ett valrike, men kungasöner ägde företräde vid
kungaval. Att Birgitta efter det skulle ha hyst planer på kungakronan för någon av sina egna söner är
knappast tänkbart. Hon upprörs t.ex. i en av sina texter över att Erik fick Sverige medan Håkan utsågs till
norsk regent eftersom arvriket var det bästa och borde tillfalla den äldste av sönerna.