Untitled - Åbo Akademi

146
frågor, samtidsidéer, livsåskådningsmässiga konnotationer avläsas tydligare. Att
pliktskyldigt konstruera samtidspolitiska samband där dessa inte kan associeras till
biografin i fråga har känts meningslöst. I stället har jag nöjt mig med en historiografisk
positionering av biografins plats i biografihistorien ifall biografen inte uttryckligen
”avslöjar” ideologiska, politiska, religiösa eller andra polemiska undertoner i sin text. Jag
har valt ta fasta på de mest framträdande dragen. Jag är väl medveten om att åtskilliga
samband kunde analyseras mycket djupare, men detta faller för tids- och utrymmesfrågan.
Det sista momentet i varje enskilt studium utgörs av underrubriken ”Förmedlingsrummets
ekoeffekt”. Här inrättar jag ett textrum för samtal om biografins förmåga att
förmedla merkunskap – utöver informationen om den biograferade – i form av insikter,
debattämnen, människo- livs- och historiesyn, ideologiska in- och utblickar samt
kunskaps- och vetenskapsideal. Underrubriken har tillkommit dels för att klarlägga
biografins olika dimensionella möjligheter som kunskapsförmedlare inom historievetenskapen
1 och dels för att mäta texten mot den epistemologiska problematiken.
Biografin har ofta liknats vid ett rum där en dialog försiggår mellan den biograferade
och biografen. Biografiforskaren B.E. Jensen betonar att även läsaren hör hemma i
detta rum. Följaktligen blir det väsentligt vem som innefattas i det ”vi” som biografen
inkluderar i sina förståelse- och tolkningsförsök. En biografi skall bedömas även efter
vem den riktar sig till: avgörande för biografins del är vad biografen tror eller anser om
den tid i vilken biografin skall läsas och användas. 2 Jag tänker mig att ytterligare ett
kriterium kunde formuleras kring hur väl varje enskild biografi står på egna ben. Kan
texten läsas utan förkunskap? Möter vi en distorsion eller ett snävt specialstudium som
kräver kompletterande läsning? Är bakgrundskunskapen tillräcklig?
I Jensens komparativa mikroanalys av en rad fackhistoriska biografier står
förhållandet mellan avsändare, mottagare och den berättade historien i centrum som en
”narrativ överenskommelse”. Den största uppmärksamheten lägger Jensen vid utforskningen
av hur biografen har använt det förmedlingsrum han har inrett åt sig i texten.
Detta inkluderar en analys av vad som kan utläsas ur texten om avsändaren/ biografen.
Däremot företas ingen värdering av biografernas relation till tidigare forskning eller till
användningen av källmaterial. Här avviker jag från Jensens metod ibland när
felaktigheter förvrider tolkningen eller när en empirisk-kritisk diskussion kan illuminera
sammanhangen. Jag relaterar biografierna till ett kunskapsteoretiskt perspektiv i en
diskussion om objektivet och värderingars betydelse för den biografiska forskningen.
Navigationsinstrumentet är Göran Hermérens Värdering och objektivitet. Andra
vetenskapsteoretiska verk som jag har använt som kontrolljusterande bredvidläsning är
Joakim Molanders Vetenskapsteoretiska grunder. 3
1 Frågan om biografins ställning som vetenskaplig genre är ju inte fasthäftad enbart vid olika teorier om
vetenskapens möjligheter/omöjligheter att skildra den enskilda individen. Biografin är ett större rum än så.
Empiristiska problem i historieforskningen, narrativa strukturers och berättarkonventioners grepp om den
biografiska tolkningen underordnas här intresset för den fackhistoriska/litteraturhistoriska biografins
funktionalitet som kunskapsförmedlande rum. Det innebär inte att jag etablerar en gräns mellan
historievetenskap och biografisk forskning. Kriteriet, detsamma för alla former av historievetenskap,
handlar ju delvis också om textens funktionalitet som kunskapsförmedlare.
2 Jensen, Bernhard Eric, ”Den faghistoriske biografi – som experimentarium betragtet”, Livet fortalt.
Litteraturhistoriske og faghistoriske biografier i 1990´erne, red, Richard. A.B. och Jensen, B.E. Roskilde
Universitetsforlag. Frederiksberg 1999, s. 117-120.
3 Herméren, Göran, Värdering och objektivitet, Lund 1972 och Molander, Joakim, Vetenskapsteoretiska grunder.
Historia och begrepp, Lund 2004. Andra grundläggande verk är: Hartman, Jan, Vetenskapligt tänkande. Från
kunskapsteori till metodteori, Lund 2004, Chalmers, A.F., Vad är vetenskap egentligen? (1976) Nora 1999.