Untitled - Åbo Akademi

iograferna fokuserar mer på omgivningen och historievetenskapliga frågeställningar än
på det biografiska subjektets liv och utveckling. Dessa biografier är samtliga delbiografier
eller snittbiografier med markanta faktakorrigerande ansatser. Birger Berghs Birgittabiografi
skulle naturligtvis platsa bland de vetenskapliga biografierna. Hans levnadsteckning
bygger på fyrtio års vetenskaplig textforskning kring Birgittas revelationer. Att hans
biografi har ett (självvalt) populärvetenskapligt grepp gjorde att jag läste och analyserade
den bredvid de populärt tolkande biografierna, d.v.s. Lydia Wahlströms tidiga
Birgittabiografi (1905) och Sven Stolpes levnadsteckning (1973). 31
Ingen värderingsgrund ligger bakom min indelning. Jag behövde helt enkelt ett
initialt arbetsgrepp för att kunna ta mig genom analysens snårskog fram till andra
utsikter i terrängen. Avgränsningen mellan psykologiskt tolkande populärbiografier och
övriga levnadsteckningar kan också göras ur ett målperspektiv. Biografin som ett
projekt, medvetet riktat till en intresserad allmänhet, är något annat än biografin som ett
vetenskapligt korrektiv eller ett medel för processandet av inomvetenskapliga historiefrågor.
Bakom min distinktion ligger den skillnad mellan litterär och vetenskaplig
biografi, som jag utgick från redan i min licentiatavhandling 32. Narrationen och frågor
som berör berättarteknik har varit vägledande här.
Den tyska och franska biografikens syn på biografins bruksfunktion har influerat
vår nordiska biografiskrivning mer än den anglosaxiska där man i högre grad har
eftersträvat en sann och artiskt skapad bild. De idéhistoriska panoraman över biografin,
som jag komparerar Birgittabilden med, är dels La biographie (1984) av Daniel Madelénat
och Helmut Scheuers Biographie. Studien zur Funktion und zum Wandel einer literarischen
Gattung vom 18. Jahrhundert bis zur Gegenwart (1979). Madelénat framhäver koncentrationen
på personligheten och den psykologiska utvecklingen medan Scheuers ideal
fokuserar på relationen mellan en handlande människa och hennes kulturomgivning. 33
Biografins historia, samt redogörelsen för aktuella frågeställningar i teori- och
metoddebatterna under 1900-talet, ligger som en grundsten i avhandlingsbygget. De
biografiska teorierna och metoderna utgör själva arbetsverktygen för min analys. Här
har diskussionerna främst förts av litteraturvetare utgående från intresset för relationen
mellan en författares liv och hans/hennes verk. Litteraturvetarnas teorier får stor plats i
detta sammanhang, dels därför att historiker inte i lika hög grad har formulerat egna
teorier och metoder, dels därför att biografin de facto befinner sig i gråzonen mellan
litteratur och historia. Det går dessutom alldeles utmärkt att betrakta Birgitta som
författare; de flesta biografer anlägger det perspektivet på henne. Hennes revelationer är
ju det största bevarade skriftliga material vi har från Sveriges medeltid. Hennes språkliga
must visar en författares känsla för ordens valör och effekter. Men mitt intresse för
litteraturvetarnas biografiska teori- och metodskolor är inte enbart betingat av bristande
tankeflöde från historikerhåll. Min avhandlings andra huvudfråga handlar om i vilken
mån litteraturvetarnas teoretiska premisser och metodologi kan vara användbara för
historiker med personhistorisk forskningsinriktning. Kan kraven på referentialitet
samsas med litterär kvalitet? Biografin är en fråga om möjligheter och gränser, om
noggrannhet i fakta och frihet i formen. Jag kommer därför i viss mån att kontrastera
31 Biografens populärvetenskapliga val, snarare än hans eller hennes professionalitet, har varit avgörande
för min indelning. Lydia Wahlström var ju FD i historia och Sven Stolpe skrev sin avhandling om drottning
Kristina. Vad beträffar Birger Bergh är hans biografi också ett historievetenskapligt professionellt
kvalitetsarbete.
32 Nynäs, Carina, Mötet mellan liv och text. Historiografisk och idéhistorisk analys av Birgittabilden i svenskspråkig
vetenskaplig och litterär biografi under 1900-talet, opublicerad licentiatavhandling, Åbo Akademi 2002.
33 Jfr Larsson, Inger, ”Biografiforskning: poetik, politik eller panorama?”, Nordica. Tidskrift för nordisk
teksthistorie og æstetik 6/1989, s. 33.
12