Untitled - Åbo Akademi

184
Lydia Wahlström relaterar både till Birgittas ”folkbildande” sinnelag 195 och jämför
den dåtida nationalismens aktuella idéer med den medeltida kyrkans territoriella,
överstatliga och religiös-ideologiska maktexpansion på ett sätt som indirekt kan stå som
motbild mot den framväxande internationalismen inom arbetarrörelsen:
I själfva verket måste äfven vi med våra från den moderna nationalitetsidéen hämtade
föreställningar erkänna, att det låg någonting storartadt i denna medeltidstanke, som redan
på jorden och politiskt taget sökte upprätta ett enhetligt, alla folk omfattande gudsrike. 196
Utomvetenskapliga värderingar i form av kvinnosak, nationalism och svensk
protestantism styr Lydia Wahlströms biografi. Det bruksfunktionella draget är markant.
Värderingarna är siktbara i texten. Vissa vetenskapliga brister kan inringas. Wahlströms
realismkritik är däremot välutvecklad. Jag kan ändå inte se att bristerna alltid skulle bero
på värderingarna i sig. 197 Den partiskhet som uppvisas visavis den protestantiska tron är
visserligen grundad på värderingar som emellanåt skapar en tendentiös bild. 198 Samma
sak gäller den nationalistiska impregneringen av Birgittabilden. Ställvis blir den
anakronistisk. 199 Biografin har onekligen en doft av instängd provinsialism över sig. 200
Värderingarna kan ändå främst betecknas som kollektivt och tidsmässigt grundade
tolkningspremisser snarare än unikt wahlströmska. Biografiforskaren Helmut Scheuer
menade att subjektiviteten var den perspektivistiska förutsättningen för objektivitet. 201
Wahlström visar ofta tydligt var fakta slutar och hennes egna åsikter tar vid. 202 Däremot
kan man fråga sig om vissa utomvetenskapliga värderingar kan få samma funktion som
inomvetenskapliga ideal. När Wahlström utgår från fosterländskhetsivern, förhärligandet
av protestantismen och en uppenbar antikatolicism i utgallringen av allt medeltypiskt
för att renodla de prioriterade dragen inom Birgitta tycks hennes metodiska arbetssätt
ofrivilligt och naturligt falla tillbaka på en deduktiv logik. Idealen ges en styrningsfunktion
över det empiriska materialet och materialet i sin tur avdöms enligt det deduktivhypotetiska
utgångsperspektivet. Detta skulle indikera att utomvetenskapliga ideal och
värderingar ibland kan få samma funktion som en vetenskaplig teori.
När det gäller Wahlströms vetenskapliga kvalitet står och faller bedömningen med
en relaterande granskning av Friedrich Hammerichs och Henrik Schücks Birgittaforsk-
195 Här talar hon om Birgittas klostertanke som en ”folkbildaranstalt”. Wahlström, 1905, s. 33. Se även s. 42
där Birgittas ”varma intresse för fosterland och folkbildning” lovordas.
196 Wahlström, 1898, s. 31.
197 Jfr Hermerén, Göran, Värdering och objektivitet, Lund 1972, s. 139.
198 Detta tar sig uttryck mera i tolkningen av medeltiden, klosterfromheten och den katolska tron än i
beskrivningen av Birgitta. Wahlström, 1905, t.ex. s. 8, 22, 26, 34.
199 Wahlström, 1905, s. 15-16.
200 Gustaf Bergströms biografi från slutet av 1800-talet kan ses som en kontrast till detta. De nationalistiska
övertonerna är starka också i den texten, men fönstren slås upp mot medeltidens europeiska rörelser och
biografikonventionen bryts till förmån för en biografisk-psykologisk närgångenhet. Bergström, 1898, t.ex. s.
102-103. Jämförd med en annan Hjärnelärjunge, d.v.s. Knut B. Westman, ser vi i Wahlström ett exempel på
det som Torstendahl påpekade. Många historiker ur Hjärnes skola kom aldrig att sträcka sig till de stora
meningssammanhangen och de filosofiska utblickarna som gjorde hans postseminarier så berömda. De fick
nöja sig med perspektiven från hans föreläsningar. Torstendahl, Rolf, ”Historiska skolor och paradigm”,
Teori- och metodproblem i modern svensk historieforskning, red. Klas Åmark, Helsingborg 1981, (Scandia 2/1979)
s.96f. Jfr med min motsvarande analys av förmedlingsrummet i Westmans biografi.
201 Larsson, 1989, ”Biografiforskning: poetik, politik eller panorama?”, s. 31.
202 Wahlström, 1905, t.ex. s. 6, 11, 12, 40-41.