14.09.2013 Views

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

198<br />

Stolpe talar också om Birgittas ”ingrodda avsky för den osublimerade sexualiteten”. 264<br />

En kvantitativ textanalys visar att Stolpe är den biografer som ger det längsta<br />

textutrymmet åt excesser i Birgittas sexualitet. Sida upp och sida ner redogör han för<br />

hennes ”besatta avsky för sexualiteten, mannens spermier och samlagets njutning”.<br />

Maken Ulf däremot beskrivs som en naiv, ytlig, livsbejakande och trevlig man med en<br />

”stark och pockande sensualitet”. Stolpe insinuerar att Birgittas ”järnhårt inslagna<br />

hämning” och ”orgasmskräck” kan ha förstört det äktenskapliga samlivet mellan<br />

makarna. 265<br />

Som förklaring till Birgittas reaktioner gentemot kyrka, stat eller privatpersoner<br />

hänvisar Stolpe ett flertal gånger till en feministisk livs- och kampsyn hos Birgitta. Han<br />

gör henne till en medeltida kvinnosakskvinna. Vi möter en Birgitta som ”i kvinnlighetens,<br />

moderlighetens och den Heliga jungfruns namn reagerade mot mannavärldens<br />

övergrepp och grymhet”. ”Birgitta trodde att världen där den förötts av manlighet<br />

skulle kunna räddas genom moderlighet”, skriver Stolpe och tillägger:<br />

Man kan utan överdrift säga att Birgittas verkliga originalitet är hennes moderlighet. Hon<br />

hade med sina vakna ögon sett de förfärade ting som förekom och accepterades i<br />

manssamhället. 266<br />

En annan dominerande bild av Birgitta är den bildade författaren. Uppenbarelserna<br />

karaktäriseras som ”noveller, prosatexter och diktverk, debattskrifter”. 267 Detta innebär<br />

samtidigt att Stolpe hänför uppenbarelserna till Birgittas egna predikament och tar<br />

avstånd från en revalatio continua-tro i visionärmystisk bemärkelse. 268 Han rosar vissa av<br />

revelationerna. Andra ”utmanar löjet” och är ”stolliga”. Kategoriseringen av revelationerna<br />

i olika genrer är hämtade ur Emilia Fogelklous biografi. Men Stolpes Birgittabild<br />

blir allt annat än hagiografisk. Han skalar bort Birgittas fromma hölje, bortförklarar<br />

visionerna som reella uppenbarelser, poängterar jämt och ständigt skillnaden mellan<br />

dåtidens uttryckssätt och ”nutidens klarsyn”. 269 Däremot möter vi en modershagiografi<br />

identiskt med den Fogelklou etablerade i Birgittalitteraturen. 270 Till och med dottern<br />

Katarina offras på den megalomaniska modersbildens altare. Stolpe gör henne neurotisk<br />

för att rädda ansiktet på Birgitta. 271<br />

Stolpe analyserar också Birgittas mariologi. I jungfru Maria, säger han, har Birgitta<br />

funnit en större och väldigare mor som ersättning för den hon miste i så unga år. I hans<br />

vackraste uppenbarelser, relationen mellan man och kvinna så här: ”Hustrun däremot kommer att säga till<br />

mannen: ”Eftersom det är genom ditt arbete som jag har mitt uppehälle och jag har värme från ditt bröst<br />

och hör ljuvliga ord från dig, vill jag hellre dö än skiljas från dig”. Nina Sjöberg fäster stor vikt vid<br />

revelationer av detta slag i sin avhandling om Birgittas syn på äktenskap och förhållandet mellan makar.<br />

Sjöberg, Nina, ”Familjerelationer i Birgittas uppenbarelser”, Finsk Tidskrift 2-3/2004, s. 124. Kvinnans<br />

självklara undergivenhet under mannen under medeltiden behöver inte diskuteras här; poängen är att den i<br />

vårt tycke ojämlika relationen inte uteslöt stark sensualitet och kärlek, och att Birgitta förmedlar detta. Det<br />

märkliga är att Stolpe faktiskt återger liknande revelationstexter. Han skriver uttryckligen, i självmotsägelse,<br />

att ”Birgitta har varit en sensuell kvinna”, Stolpe, 1973, del I, s. 118.<br />

264 Stolpe, 1973, del 2, s. 50.<br />

265 I Stolpe, 1973, del I ges ”sexualskräcken” ett tjugutal sidor, t.ex. s. 40-55, 57, 73, 154-155. Hänvisningarna<br />

är lika omfattande i del 2, t.ex. s. 48-51, 78-80, 210.<br />

266 Stolpe, 1973, del 1, s. 152, 208 och del 2, s. 81.<br />

267 Stolpe, 1973, s. 137, 151, 157, 164-165, 176, 191, 197-198, 204, 207.<br />

268 Stolpe instämmer med Johannes av Korsets kritik mot ”s.k. uppenbarelser”. Stolpe, 1973, del 1, s. 143.<br />

269 Stolpe, 1973, del 1, s. 116, 138, 196-197, 206-207 och del 2, s. 174-175, 187-188, 193, 200-201, 207, 213-<br />

215, 223, 225, 239.<br />

270 Stolpe, 1973, del 1, s. 119, 179, 208 och del 2, s. 73, 76, 80-81, 97, 101-109, 142-143, 203.<br />

271 Stolpe, 1973, del 1, s. 68-77.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!