Untitled - Åbo Akademi

325
eller ”manifest myth” och ”life-myth” eller ”hidden personal myth” spelar en viktig roll
i Sundéns biografiska tolkningsprocess. Han söker ”the figure under the carpet”, d.v.s.
mönstret på mattans undersida som avslöjar den essentiella personligheten. 450 Detta
sökande utgör Sundéns genomgående metodiska teknik. Kontextualiseringen sker
genom rationella förklaringsmodeller, främst av psykologisk och sociologisk art. 451
I Sundéns biografiska närmelsesätt finns drag av både Edels och Nadels biografipoetik.
Genom att närläsa den biograferades egna texter som om de vore drömmar och
fantasier ur det undermedvetna kan en djupare psykisk verklighet upptäckas och
rekonstrueras, menar Edel. Som metod föreslår han ett insjunkande i de litterära
texterna tills återkommande tänkesätt, mönster och bilder kan igenkännas. Dessa
mönster bör helst tolkas psykoanalytiskt. 452 Den grundläggande synen på referentialitetens
nödvändighet i biografisk forskning förenar Sundén med Edels uppmaning till en
tydlig gräns mot fiktionen. Konstruktionen och det litterära utförandet däremot följer
av tolkningen och berör inte själva sanningsvärdet. Sanningsvärdet ligger i biografens
intention, inte i den språkliga utformningen. 453 Enligt Edels definition är biografin en
form av historia som är beroende av hjälpvetenskaperna psykologi och sociologi. Hans
ideal består av en förening av dokumentärbiografins reliabilitet och ett levande
personporträtt. Tolkningen skall presenteras utan omfattande citat eller alltför strikt
kronologi i enlighet med biografens vision. Citaten atomiserar däremot Sundéns
biografiska berättelse. Sundéns kombination av en diakronisk (tidslinjär) och en
synkronisk (känslocyklisk) tolkningslinje i biografin gör att hans biografi kan analyseras
enligt Park Honans eller Ira Bruce Nadels poetik som utgår från språkmodeller. 454 Den
horistonella berättelsen har ”history at its major metaphor”. Den andra berättelsestrukturen
är cirkulär och bygger på omtagning och ersättning ”with myth at its major
metaphor”. Den referentiella textnivån, som pekar mot fakta, kan då förenas med den
textnivå som innefattar biografens föreställningar, sammanfattar Inger Larsson. 455
Sundén är sparsam med metaforer men hans analys, biografins synkroniska känslostruktur,
bygger på en metametafor, d.v.s. ormungens moder som symboliskt står för
horkonan. Nadel ser biografin som ett symboliskt språkbygge och dekonstruerar
distinktionen mellan den objektiva och den subjektiva biografin genom en markant
åtskillnad mellan fakta och återgivningen av fakta. Nadel kallar resultatet authorized
fictions, vilket är en lämplig biografikategori när det gäller Sundén. Faktualitetens
funktion ses som ett element i kompositionen. Biografens sinne för sammanhang,
tolkning, meningsskapande och ordning betonas som väsentligt. 456
450 Edel, 1984, s. 153-159. I den offentliga myten ingår det offentliga uppträdandet, utseende, attityder och
hållningar. Den dolda livsmyten kan skönjas när man låter den offentliga myten möta det psykologiska
materialet. Larsson framhåller här hur influerad Edel är här av Sainte-Beuves biografiska metod. Termen
”the figure under the carpet” härstammar från Sainte-Beuve. Larsson, 2003, s. 17. Sundén, 1973, s. 18, 30f,
35, 37-38, 182, 187-195, 203-209, 212-215.
451 Ellis, David, Literary Lives. Biography and the Search for understanding, Edinburgh UP, 2000. Ellis utveckling
av Edels biografipoetik återges här genom Larsson, 2003, s. 18-19. Sundén, 1973, t.ex. s. 21ff, 34-39, 76-89.
452 Edel, 1984, s. 159ff.
453 Edel, 1984, s. 13-15, 192-196. I inledningskapitlet definierar Edel sin syn på den ideala biografin.
Larsson summerar att Edel, trots friheten i formen, öppenheten för olika litterära tekniker och betonandet
av biografins konstnärliga värde, ändå sätter en tydlig gräns mot fiktionen. Det som skiljer Edels syn på det
biografiska konstnärskapet från ett fiktionsförfattarskap är troheten mot fakta. Larsson, 2003, s. 16.
454 Honan, Park, Authors´ Lives: on Literary Biography and the Art of Language, New York 1990, s. 26ff.
455 Nadel, 1984, s. 169-170. I Larsson, 2003, finns en klargörande resumé av detta som jag följer här.
Tzvetan Todorov talar om denna dubbla struktur som ”narratives of contiguity” respektive ”narratives of
substitution”. Sundén, 1973, t.ex. s. 18-26.
456 Nadel, 1984, s.viii samt s. 155-157. Sundén 1973, t.ex. s. 35-39, 46-51, 212-216.