Untitled - Åbo Akademi

Kina (1947), diktsamlingen Evigt ögonblick (1948), Att kunna le – en vardagsskildring från
Kina (1952), samt memoarerna Ett år – ett liv (1984) och den postumt utgivna Ett hem –
en värld (2004).
Klockars blev känd främst för sina forskningar kring den heliga Birgitta och
Birgittaklostret i Nådendal: Birgitta och böckerna (1966), Birgitta och hennes värld (1971)
Birgittas svenska värld (1976) och Nådens dal (1979). 69
Hans Furuhagen:
Hans Furuhagen, historiker och författare, är född 1930. Han avlade sin licentiatexamen
i klassisk fornkunskap vid Uppsala universitet 1960. År 1985 utnämndes han till
filosofie doktor, h.c, vid samma universitet.
Hans Furuhagen har varit verksam som både radioman och historiker. År 1963
anställdes han vid Sveriges Radio. År 1967 utnämndes han till kulturchef för radion.
Mellan åren 1968 och 1974 verkade Furuhagen som programchef för TV 2. Han har
producerat flera TV- och radioprogram om det antika Rom och Aten, samt medverkat i
lättare underhållningsserier i radio och TV, som t.ex. Mosebacke monarki .
Vid sidan av TV- och radioarbetet har Furuhagen publicerat sig som
populärhistoriker bl.a. med böckerna Bröd och skådespel (1978), Grekernas värld (1982), På
teatern i Athen (1983), Öster om antiken (1987) samt Den heliga Birgitta. Furstinnan av Närke
som blev Kristi brud (1990). Rom. Grekernas värld ingår som det tredje bandet i Bonniers
världshistoria och finns dessutom i Otavas utgåva i Finland. 70 År 2000 utkom
Furuhagens Rom. Människor och marmor. En krönika om den eviga staden där Birgitta ägnas
ett kapitel under rubriken ”Sierskan från Norden”.
Birger Bergh:
Birger Bergh föddes 1935 i Luleå, studerade klassiska språk vid Uppsala universitet från
1955 och disputerade för doktorsgraden i Uppsala 1967. Han var docent vid Uppsala
universitet i det latinska språket och litteraturen mellan 1968 och 1975 och professor i
latin 1975-2000 vid Lunds universitet.
Birger Bergh har sedan 1960 arbetat på den av Kungliga Vitterhetsakademin
ombesörjda textkritiska utgåvan av Birgittas Uppenbarelser enligt deras latinska textversion
och därvid utgivit bok 7 (1967), bok 5 (1971), bok 6 (1991) och 2 (2001). Den
sistnämnda utgavs tillsammans med Carl-Gustaf Undhagen. De senaste decennierna har
Bergh lett utgivningsarbetet inom Vitterhetsakademins Birgitta-kommitté.
Inom Birgittaforskningen har Bergh publicerat ett antal uppsatser samt biografin
Heliga Birgitta. Åttabarnsmor och profet (2002). Birgittas förtrogne och biktfar Mathias har
Bergh studerat framför allt i utgåvan (med eng. övers.) av Mathias Poetria och Testa nucis
(1996).
Rent språkvetenskapliga problem har Birger Bergh studerat i en rad artiklar, men
också i monografin On Passive Imperatives in Latin (1975). Av arbeten inom det s.k.
nylatinet kan nämnas utgåvan av Sveriges första diktsamling (1561), nämligen
Laurentius Petri Gothus Aliquot elegiae (1973) samt översättningar och kommentarer till
69 Klockars, Birgit, Ett år - Ett liv, 1984 samt Uppslagsverket Finland, band 2, red. H Ekberg, Borgå 1983 och
Uppslagsverket Finland, band 3, red. H. Ekberg, Ekenäs 2005.
70 Nationalencyklopedin, band 7, 1992, samt telefonintervju med Hans Furuhagen 1.10.1992.
26