Untitled - Åbo Akademi

108
Vadstenaprojektet var ett stornationellt projekt på hemmaplan. Det kan vara skäl
att ta en hastig inblick i scenariot där bygget planerades och reste sig under mittdecennierna
av 1300-talet. Relationen mellan kyrkan och statsmakten är, som framgick
ovan, en dramatisk följetong i 1300-talets Sverige. Till en början var förhållandet mellan
ärkestiftet i Uppsala och statsmakten gott. Vartefter statens grepp hårdnade mot de
kyrkliga anspråken försämrades relationen. Spänningarna gav upphov till en av de
skarpaste konflikter mellan kyrka och stat som känd från medeltiden. Uppsala ärkesäte
(grundat 1164) bedrev i praktiken ett tvåfrontskrig: mot den svenska regeringsmakten
och mot ärkestolen i Lund. I Uppsala började man vända sig direkt till påvestolen för
att få sina ärkebiskopsutnämningar godkända, vilket ledde till att Lunds ärkestol
bannlyste domprosten Andreas And. I den politiska kampen, brödrastriderna mellan
kung Birger, hertigarna Erik och Valdemar, stod kyrkan ibland delad. 23
Det finns skäl att återkomma till detta perspektiv. Det kan knappast ha varit så
enkelt att Birgitta artikulerade endast ett högaristokratiskt kollektivprogram. Vadstenprojektet
blir märkligt eftersom det inte rådde brist på kloster i dåtidens Sverige.
Christian Lovén har nyligen i en artikel visat att det troligen fanns ett sextiotal kloster i
det medeltida Sverige. Förutom de äldre etablerade ordnarna (cistercienser, franciskaner
och dominikaner) upprätthöll också johanniter, antoniter, karmeliter och kartusianer
klosterkommuniteter i landet. 24
3 Makt eller vanmakt? Om familj, fromhet och frihet
En kort inblick i Sverige:
I Skandinavien grundades de första klostren under senare hälften av 1100-talet – med
undantag av Alvastra och Nydala som tillkom 1143. I Danmark, menar Birgit Sawyer,
tog man snabbt tillvara på möjligheten att trygga ogifta kvinnors villkor. Redan före
1175 fanns det 9 nunnekloster i Danmark. Vid mitten av 1200-talet fanns det 22
nunnekloster, 31 munkkloster och 2 dubbelkloster i Danmark. I Sverige (där det äldsta
klostret var ett nunnekloster) fanns vid samma tid lika många munk- och nunnekloster,
6 av varje. De första klostren (Varnhem, Alvastra, Gudhem) var cisterciensiska. I Norge
grundades bara fem nunnekloster (mot 14 munkkloster) mellan 1150 och 1250. Av
Islands sex kloster under denna tid grundades enbart ett för kvinnor. 25
Under Magnus Ladulås regering hade kyrkan upplevt en generös tid. Till de sex
franciskankonventen i Visby, Söderköping, Skara, Uppsala, Enköping och Stockholm
grundades under hans regeringstid ytterligare fem konvent: Nyköping, Lödöse,
Jönköping, Arboga och Linköping. Även den kvinnliga grenen av franciskanerna,
23 Här vill jag närmast skjuta in en pil framåt i texten i form av en fråga. Kan Birgitta – både som visionär
och som ”arkitekt” i Vadstena-projektet – ha varit ett viktigare redskap för kyrkliga kretsar än för sina
frälseförbundna i kampen om att skapa ett kyrkligt maktcentrum i mitten av Sverige när centralmakten
började befästas och eventuellt både kung och påve var intresserade av skattebetalare i den nordligare, ännu
inte helt inlemmade delen av den framväxande centralstaten.? Ett centralt beläget klostercentrum, med
avlatsförmåner och reliker, kan också ha varit önskvärt för att stoppa den strida strömmen av pilgrimer till
den heliga Olavs grav i Nidaros.
24 Lovén, Christer, ”Kloster, klosterliknande inrättningar och klostertraditioner”, Fornvännen 96/2001.
Uppgifterna om hur många klostren var under Birgittas tid har varierat. I alla översikter har man räknat
med ett femtiotal. Lovén finner belägg för ett betydligt högre antal än man antog tidigare. Han räknar med
ett sextiotal.
25 Sawyer, Birgit, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. Skara 1992, s. 91.