Untitled - Åbo Akademi

3 Hans Furuhagen: Brickan i spelet
3.1 Typ av biografi och biografisk metod
398
Hans Furuhagen utgav sin Birgittabiografi Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta år
1990. Boken utkom året innan man firade 600-årsminnet av Birgittas kanonisering. 235
Innehållet i biografin konvergerar tematiskt med jubileet: Furuhagen söker i sin
skildring av Birgittas person, liv och verk få klarhet i vilken roll hon spelade i samtidens
politiska och kyrkopolitiska maktspel och framför allt utreda orsakerna till den ovanligt
snabba kanoniseringen. Biografin är ett försök till rekonstruktion av de historiska
förhållanden som omgav Birgitta och vari hon ingick som aktör eller medel. 236
Biografin omfattar 223 sidor, inklusive käll- och personförteckning. Explicit
notapparat saknas. Biografins är försedd med en geneaologisk stamtavla för både
Birgitta och Magnus Eriksson. 1300-talets påvelängd ingår i bilaga. Dispositionen växlar
mellan kapitel kring politiska och kyrkopolitiska skeenden och vändpunkter och viktiga
händelser i Birgittas liv: ”Konungen av Guds nåde”, ”Furstinnan av Närke”,
”Riksrådets änka”, ”Magnus Erikssons testamente”, ”Frågornas bok”, ”Kristi brud”,
”Pilgrimen i Rom”, ”Brytningen med kung Magnus”, ”Frälsarens ordensregel”,
”Påvarna i Avignon”, ”Den sista resan”, ”Mellan påven och motpåven”. Dispositionsprincipen
följer maktspänningen mellan Birgitta-Magnus Eriksson och den psykiskinterna
spänningen mellan Birgittas olika roller. Mönstren av släktskap, vänskap eller
maktförbindelser i de sociala relationerna i Birgittas liv bildar biografins narrativa
nätverksmönster. 237
Furuhagen arbetar inom det moderna biografiparadigmet. Vi igenkänner den
biografivariant som Daniel Madelénat kallade demytologiserande undersökning och som
präglas av stark kritiskhet. Leon Edels rekonstruerande biografipoetik, utvecklad genom
David Ellis, kommer närmast ifråga i Furstinnan av Närke som blev Kristi brud genom den
starka socialpolitiska kontextualiseringen. Däremot används inga litterära tekniker eller
konstnärliga grepp. Tilltron till referentialitetens betydelse bär upp den biografiska
tolkningen. Narrationen är helt underställd faktualiteten. Ingen fiktionell kompletteringsteknik
förekommer. Den biografisk-psykologiska förståelseanalysen intar en klart
underordnad ställning i förhållande till yttre fakta. 238 Mytbegreppet, viktigt både i Leon
Edels och Ira Bruce Nadels poetik, spelar en avgörande roll. Distinktionen mellan
mask-essens, mellan ”public myth” eller ”manifest myth” och ”life-myth” eller ”hidden
personal myth” utgör den biografiteoretiska premissen efter vilken metoden rättar
235 Furuhagen hade dessförinnan gjort ett TV-program för fransk television om Birgitta. Han kände sig
otillfredsställd med de snäva ekonomiska ramarna för berättelsen om ”Sveriges märkligaste kvinnogestalt”
och noterade att ”en bildberättelse om hennes rika liv kunde bara därför bli en torso”. Ett omfattande
källmaterial låg som oanvända rester efter programmet. Därför ville han skriva en bok om Heliga Birgitta
och hennes tid. Furuhagen, Hans, Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta, Värnamo 1990, s. 7.
236 Furuhagen, 1990, s. 11.
237 Furuhagen, 1990, t.ex. s. 30-41, 45-60, 63-67, 75-83, 128-130, 144-145, 152-155, 175-177, 180-181, 192-
191, 199-200.
238 Madelénat, 1984, s. 32-74. Furuhagen, s. 11-12, 110-111, 144-145, 175, 180-181, 192-193, 199.
Förståelsen av Birgitta är starkt präglad av Furuhagens förförståelse av religionen som en skenideologi över
hårda politiska och maktpolitiska fakta. Förståelsen söks inte genom ett inträngande i Birgittas tro och
andliga symbolvärld.