Untitled - Åbo Akademi

277
när utomvetenskapliga värderingar blir medskapare i ett paradigmskifte och oförmärkt
impregnerar teori- och metodbildningen och därpå övergår i ett inomvetenskapligt
ideal. Förening av historicism och hermeneutik är dessutom tät i Birgitta-studier. 196 Även
Westmans mystikbegrepp är besvärligt i sin uppställning av etik som mystikens
motsats. 197
Värderingar, både inom- och utomvetenskapliga, styr Westmans Birgitta-studier.
Men med tanke på hur genombrytande Nathan Söderbloms teologiska perspektiv tedde
sig vid denna tid är det svårt att värdera Westmans avhandling ut ett biografiskt
essensperspektiv. Här måste man räkna med den historiografiska aspekten.
Spänningsförhållandet mellan subjektivt och objektivt försvåras vid bedömningen av
studien eftersom underlaget utgörs både av en teologisk skolbildning, Uppsalateologin,
och av en syn på kristendomens utveckling som var dominant vid denna tid. Synen på
det gudomliga i historien, inkluderande en gudomlig aktör, är naturligtvis en klart
utomvetenskaplig värdering och bär med sig en inneboende historie- och människosyn.
Om man accepterar utgångsteorin blir vitsordet gott för Westmans del även om han
knappast för frågan om karaktären i Birgittas personliga gudsförhållande framåt.
Problem, material, begrepp, hypoteser, metoder, val av jämförelseobjekt och presentation
korrelerar föredömligt med vetenskapsidealet. De inomvetenskapliga normerna för
den uppsvenska historikerskolan följs. 198 Betraktar man däremot teorin som styrd av
utomvetenskapliga värderingar måste bedömningen bli mer kritisk. 199 Samma gäller om
man tar den historiekritiska metoden som värderingsgrund. Den kristet färgade historie-
och människosynen uttalar sig inte enbart om en översikt av historien. Eftersom
tolkningen är metafysisk medföljer utomvetenskapliga normer. 200 I Westmans Birgittastudier
uttrycks dessa normer som ett människoideal genom Birgitta, vilket gör att
uppfodra andra. Hon är en budbärare, en ”canale” med ett uppdrag i världen och kyrkan, en medlarinna
mellan Gud och människor med uppgift att bedöma, döma och kalla till omvändelse. Piltzs bedömning
konvergerar delvis med Westmans syn på Birgitta som etisk kallelseprofet. Detta utesluter däremot inte en
förståelse för den andra sidan av Birgittas andlighet: den passionsmystiska. Alf Härdelin visar, tvärtemot
Westmans hårddragna polarisering hur både det profetiska och det passionsmystiska interfolierar i Birgittas
själsliv och uttrycksformer. Härdelin, 2005, s. 233, 255, 331, 354-360.
196 Historicismen som skola innebar en viss inställning till historiens drivkrafter. I Westmans fall är
utgångspunkten en speciell linje inom ”historien i historien”, d.v.s. Guds handlande genom sina
uppenbarelseprofeter för mänsklighetens utveckling. Hermeneutiken, som en inställning till kunskap, ingick
i Hjärnes kritiska faktasamlande historievetenskapliga syn som en del av den historistiska traditionen med
sitt betonande av de stora meningssammanhangen och de filosofiska utblickarna. Jfr Torstendahl, 1981,
s.96 samt Westman, 1911, t.ex. s. 108-110, 116, 120-121, 123, 124-125, 129, 143, 147-148, 256-260.
197 Westman, 1911, s. 116ff. Jfr Schmid, 1940, s. 154ff och Klockars, 1966, s. 225.
198 Sökandet efter den evangeliska fromhetstypen i kristendomens historia är inte Westmans enda
övergripande forskningsmål. Hans uppgift är också att religionsvetenskapligt studera den psykofysiska arten
av Birgittas visionära liv. Här redovisar han tydligt för de hypoteser han följer. Westman, 1911, t.ex. s. 75-
92. Jämförelsen med andra visionärer och mystiker är utförd med ett vetenskapligt relevant
urvalsförfarande beträffande problemval, problemformulering, datainsamling, databearbetning, definitioner,
hypotesprövning, metodik och teoribildning. Westman, 1911, s. 151-259.
199 Jfr Hermerén, Göran, Värdering och objektivitet, Lund 1972, s. 56-69. Westman, 1911, t.ex. s. 148.
200 Jfr Hermerén, 1972, s. 76-77. Hermerén uppehåller sig vid politiskt färgade modeller, hypotester och
teorier. Han menar att dessa (även om de är problematiska ur ett objektivitets- och värderingsperspektiv)
kan vara användbara genom att de renodlar ett visst perspektiv. Till skillnad från metafysiskt impregnerade
vetenskapsteorier är de betydligt enklare att diskutera eftersom de – åtminstone i teorin – kan vara
falsifierbara. I biografisk forskning ställs hela problematiken med värderingar och människo- och
historiesyn i en litet annan dager. Om värderingarna hos biografen och den biograferade är samstämmiga
får frågan om objektivitet och värderingars betydelse en annan infallsvinkel. Jag menar att förståelsen i
biografisk forskning utgör ett specifikt moment på ett annat sätt än vid forskning om t.ex. politiska
skeenden.