Untitled - Åbo Akademi

306
Vadstena och klosterbyggnaderna där. 357 Redan flera år tidigare hade en kontakt etablerats
mellan Mary von Rosen och den blivande birgittinkommunitetens grundarinna i
Rom, Elisabeth Hesselblad. I ett brev, författat av Elisabeth Hesselblad, läser vi:
Heliga Birgitta är vårt lands moder och dubbelt min moder då jag är svensk och hennes
andl. dotter, som huru ovärdig dertill, bär hennes ordensdrägt/…/Förlåt derför goda
Grefvinnan om jag beder Eder i förtroende såsom landsmaninna och beundrarinna af vår
kära H. Moder att vara god intressera Eder i min sträfvan. 358
Senare, samma år som SSB grundades, bildades Birgittastiftelsen på Birgittadagen den 7
oktober. Inriktningen var allmänkulturell; det främsta målet var att kunna disponera och
bevara Vadstena klosterbyggnader och använda dem i den heliga Birgittas anda. 359
Genom grundandet av tidskriften Credo 1920 fick katolikerna i Sverige ett viktigt
publicistiskt organ till sitt förfogande. Den första huvudredaktören, David Assarsson,
hade två år tidigare utkommit med boken Fädernas kyrka där han dels ville illustrera hur
katolsk tro hade präglat Nordens historia och dels manifestera katolicismens väg
tillbaka. Målet med Credo var att klargöra vad katolsk tro innebar och samtidigt fungera
som uppbyggelselitteratur för katoliker i hela Norden. 360
Under 1920-talet debatterades klosterförbudet i Sverige. 361 Rädslan för tilltagande
katolsk mission framgick bland i annat i tidskriften Vår Lösen. Sigtunastiftelsens
dåvarande direktor, Manfred Björkquist, varnade den svenska allmänheten och poängterade
att klostren och ordnarna var den katolska kyrkans främsta propagandamedel.
Yngve Brilioth var inne på samma linje: de katolska klostren var en inskränkning i den
357 Jochnick Östborn af, 1999, s. 18-19. Nathan Söderblom var varken närvarande vid stiftande eller deltog
vid SSB:s sammankomster trots att han inviterades. I medlemsregistret har man dock skrivit in honom som
”tillskyndare och närstående”. Vid Birgittastiftelsens grundande samma år, 1920, var Söderblom däremot
dokumenterat aktiv.
358 Brevet citeras här genom af Jochnick Östborn, 1999, s. 47.
359 Lindblom, Andreas, Femtio år med Birgitta. Birgittastiftelsen 1920-1970, Malmö 1970, s. 23. Också
medlemmar ur SSB invaldes. Deras förhoppningar om att kunna förverkliga sina egna ideal och planer
genom Birgittastiftelsen gick ändå om intet p.g.a. av stiftelsens mer allmänkulturella inriktning. Stiftelsens
grundande blev startskottet till bland annat en rad omfattande restaureringsprojekt och upprättandet av ett
Bibliotheca Birgittina genom uppköp av birgittaskrifter, vilka ännu på 1930-talet kunde förvärvas relativt
billigt. Inspiration till biblioteket fann Andreas Lindblom i Bibliotheca Franciscana, där allt som skrivits om
den helige Franciscus samlades i ett gammalt palats i Assisi för att finnas tillgängligt för forskningen.
Lindblom, 1970, s. 23-46. När man år 1923 firade 550-årsminnet av den heliga Birgittas död ordnade SSB
en storslagen fest i Vadstena i ”katolsk stil”. En illustrativ autenticitet fick festen av två birgittasystrars
närvaro. Priorinnan Elisabeth Hesselblad och syster Reginalda hade kommit från den nygrundade
kommuniteten i Rom för att högtidlighålla minnet av det svenska helgonet. Bland talarna kan särskilt Selma
Lagerlöf omnämnas. Werner, 1996, s. 255. Dagen efter, d.v.s. den 24 juli, hölls i hemlighet och stillhet en
katolsk mässa i Vadstena klosterkyrka som ju var Svenska kyrkans församlingskyrka. En medbroder i SSB
vaktade dörren så att mässdeltagarna inte skulle störas. David Assarsson officierade. Moder Elisabeth
beskrev denna mässa i ett brev till Syon Abbey: ”After 550 years, or more, a Mass was said at the High
Altar in the Church, and we received our Lord, and it seemed as if all the Children of S. Birgitta in past ages
were present”. Redan 1909 hade Hesselblad avslöjat sin uttryckliga önskan: “Ja, min ständiga bön är den att
hennes barn må kunna spridas mera i olika delar af världen, der Gud förr varit så innerligt tjenad av dem
och att de, i en ej långt afsides framtid, må få återvända till det kära Vadstena der Ordens första plantor
växte”. Brevet citeras här genom af Jochnick, 1999, s. 51, 59.
360 Jochnick Östborn, 1999, s. 21-22. Assarsson såg ett gensvar hos ungkyrkorörelsen för katolska
tankegångar och äldre svenska katolska traditioner i strävan till en mer högtidlig liturgi. En katolsk tidskrift
behövdes enkom för att anknyta till det nyväckta intresset för katolsk liturgi, framhöll Assarsson.
361 Werner, 1996, t.ex. s. 77-78, 85-89.