Untitled - Åbo Akademi

337
hur en människa utvecklas till ett helgon. Den biografisk-andliga tyngden i Den heliga
Birgitta. Ormungens mor som blev Kristi brud är en interpreterande livsberättelse om religiös
mognad, ett jag i förvandling, helt i analogi med Sundéns egna ord tio år tidigare:
Den religiösa mognaden sker genom tvivel, anfäktelser och genom upptagande av mönster
för relationen till helheten, mönster för de mest skiftande situationer, i vilka en människa
kan hamna. 514
3.3 Tiden och dess idéer
Den internpolitiska utvecklingen i Sverige dominerades från 1930-talet fram till 1970talet
av den socialdemokratiska ideologin. Om socialdemokratin genomsyrade det
svenska samhället eller om socialdemokratin blev impregnerad av det borgerliga
samhällets värderingar är en statsvetenskapligt delikat fråga, som hör hemma i ett annat
sammanhang än detta. Premissen är det dominerande samförståndet i det svenska
folkhemmet. Det blandekonomiska systemet hade godtagits av alla de stora partierna
och socialiseringstanken hade avförts från den dagsaktuella politiken. Meningsskiljaktigheterna
hade minskat och gällde mer medlen än målen. 515 För att tala med Herbert
Tingstens ord: halvt omärkligt och omedvetet hade de ”demokratiska postulaten om
samverkan, tolerans, uppgörelser och kompromisser blivit ledmotiv för alla”. 516
Vid 1970-talets ingång krackelerade emellertid den svenska modellen rejält. I slutet
av 1960-talet blev den stigande arbetslösheten vintrarna 1967 och 1968 ett dominerande
inrikespolitiskt debattämne. Låginkomsttagarnas ställning aktualiserades genom
”Strängs skattepaket” 1970 där de lägsta inkomsttagarna fick stora lättnader i den
direkta statsskatten. 517 Den stora gruvstrejken 1969-70 inledde en serie strejker inom
industrin och redan vid början av 1970-talet stod det klart att den ihållande ekonomiska
tillväxten var bruten. Efter valet 1976, när regeringen Fälldin äntrade rodret över
statsskutan, befann sig svensk ekonomi i kris. Välfärdssamhället verkade ha nått vägs
ände. 518
I bakgrunden ljuder den genomgripande tingstenska debatten om ideologiernas
och idealismens kris. 519 Ännu på 1970-talet aktualiserade han sin kristendoms- och
kyrkokritik, bl.a. i den självbiografiska essäsamlingen Notiser om liv och död samt i radioprogram.
Tonen i slutet av 1960-talet och i början av 70-talet är öppnare visavis
trosföreställningar än i debattartiklarna från 1940- och 1950-talet. Det verkar som om
Tingsten inte uppskattar sin egen ateistiska övertygelse. I en radiointervju där han
514 Sundén, 1961, s. 36.
515 Birgersson, Bengt Owe, m.fl., Sverige efter 1900. En modern politisk historia, Stockholm 1981, s. 270.
516 Citerat genom Birgersson, m.fl., 1981, s. 176.
517 Birgersson, m.fl., 1981, s. 241-242.
518 Möller, 2004, s. 226-236.
519 Professorn i statskunskap, senare chefredaktör för Dagens Nyheter, Herbert Tingsten var en dominerade
röst i den kulturella och politiska debatten i Sverige under 1940- och 1950-talet. Som chefredaktör för
Dagens Nyheter (1946-1960) påverkade han opinionen och livsåskådningsdebatten genom sitt sätt att
formulera aktuella frågor. Den ideologiska och sociala utjämningen, och upphörandet av allmänpolitiska
motsättningar underströks redan i början av 1940-talet av Tingsten, underbyggt av ett debattinlägg tidigare
av P.A. Hansson om samregerandets problematik. Se Birgersson, m.fl., 1981, s. 176. Den ideologiska och
sociala utjämningen, och upphörandet av allmänpolitiska motsättningar I Ideologiernas och religionernas död. En
analys av Herbert Tingstens ideologi- och religionskritik, Uppsala 1991, ger Johan Lundborg en utförlig
tolkningsanalys av Tingstens hållning till politik och religion. Se särskilt s. 105-147.