Untitled - Åbo Akademi

av ett sökande efter metaforer, dolda eller öppna bilder, värdeladdade ord och epitet,
associationer till symbolvärden och värderingar av Birgitta samt förekomsten av direkt
eller gömd polemik i texten. Biografiernas olika uttryck för och avspeglingar av tidens
tankar, den sociopolitiska och ekonomiska samhällssituationen samt vetenskapliga
uppfattningar har fungerat som bollplank mot texternas berättelser. Här delar jag
samma utgångsläge som andra forskare, d.v.s. det idéhistoriskt relevanta källmaterialet
är fylligt fram till de senaste decennierna, som ännu inte har sammanfattats i större
omfattning i vetenskapslitteraturen. Det betyder att de båda tidsmässigt yngsta
biografierna av Hans Furuhagen och Birger Bergh inte låter sig analyseras lika djupt och
förgrenat som de övriga. 18
Det empiriska urvalet, jämförelseobjekten och det interfunktionella sambandet
mellan fakta i framställningen av den biografiska bilden har också undersökts i de olika
biografierna. Denna analys äger givetvis relevans för frågan om biografiernas
intersubjektivitet och hela objektivitetsproblematiken. 19 Jag har därför läst biografierna
parallellt med historievetenskapliga teori- och metodböcker av Rolf Torstendahl och
den diskussion som Göran Hermerén för i sin redan nämnda vetenskapsteoretiska
skrift, Värdering och objektivitet. 20 Av särskild vikt finner jag Hermeréns resonemang kring
historiefilosofi och människosyn, som vidgar sig till en extremt sensibel fråga såväl
inom historievetenskap och biografiforskning eftersom vi här möter delvis omedvetna
betydligt lättare än i övriga fall. Dessa har, till skillnad från Knut B. Westman, Toni Schmid, Hans
Furuhagen och Birger Bergh uttryckt sina tankar och åsikter i samtiden i ett flertal essäer.
18 Hermerén, 1972, s. 143ff samt s. 212ff. Här är det viktigt att minnas vad Hermerén påtalar om eventuella
anklagelser mot forskare för att dessa skulle ha låtit sina ideologiska sympatier och värderingar påverka
forskningen. Om idealen leder till felaktigheter, skevheter eller begränsar antalet möjliga lösningar så bygger
detta ofta på en bedömning i vad mån alternativa hypoteser är användbara. Vetenskapliga brister kan
förklaras på många sätt, t.ex. som uttryck för slarv, okunnighet eller dumhet. Glöms ett motbelägg bort kan
slumpen förklara detta, men situationen blir en annan om man glömt bort ett dussin eller konsekvent
glömmer allt som talar mot (eller för) en viss ståndpunkt. Hermerén utkristalliserar här semantiska kriterier
för att kunna bevisa att en framställning brister i objektivitet. Man behöver alltså inte alltid söka en
kausalkoppling till forskarens egen personhistoria även om en sådan har bevisvärde om belägg kan påvisas.
En historisk undersökning är, enligt semantiska kriterier, inte objektiv om analysen har vissa konstaterbara
vetenskapliga brister samtidigt som den genom just dessa brister favoriserar bestämda utomvetenskapliga
intressen, värderingar och ståndpunkter.
19 Under hela 1900-talet har frågan om biografin i spänningsfältet mellan subjektivitet och objektivitet,
mellan konst och vetenskap, manglats. Min avsikt är inte att delta i den närmast ändlösa diskussionen om
biografins essens i avsikt att finna en idealisk biografi. Men de många försöken att avskriva biografin ur
historievetenskapen gör att denna aspekt inte kan förbigås. Varje biografi bör ses i sitt idéhistoriskt funktionella
sammanhang för att undvika diffusheten mellan historisering och idealisering av biografiformen. Men
varje biografi bör också betraktas ur sin möjlighet till historievetenskaplig referentialitet. De biografiska
texternas olika funktion bör tas i betraktande.
20 Här tangeras den kontroversiella frågan huruvida värderingsfrihet är liktydig med objektivitet. Hermerén
vill göra en tydlig skillnad mellan inom- och utomvetenskapliga värderingar. De inomvetenskapliga
normerna innefattar regler för hur forskningen skall bedrivas, d.v.s. metodregler. Dessa kan indelas i olika
grupper, t.ex. regler för hur man skall samla in och bearbeta material, hur man skall testa hypoteser, hur
man skall beräkna den samlade evidensens styrka och slutligen hur man skall presentera forskningsresultaten.
Hit hör föreskrifter av typen att observationer, mätningar och hypoteser skall uppfylla bestämda
minimikrav på precision, reliabilitet, validitet, o.s.v. Dessa krav är förankrade i ett vetenskapsideal, som kan
vara mer eller mindre systematiskt, medvetet och genomtänkt. De utomvetenskapliga idealen handlar om
moraliska, estetiska, politiska och religiösa normer, d.v.s. socialt baserade värderingar. Här är det, enligt
Hermerén, speciellt viktigt att uppmärksamma forskarens värderingar av den existerande samhällsordning
och hans åsikter om hur samhället bör vara beskaffat. Hermerén, 1972, s. 64-65, 154-155. Den underliggande
vetenskapssynen säger att vi bör kunna skilja mellan ”vanlig historisk objektivitet” och ”sann
objektivitet” där en del historiska undersökningar är objektiva i ”vanlig” mening medan ingen historisk
forskning är ”sant” objektiv.
7