Untitled - Åbo Akademi

141
populär Birgittabiografi. Viktiga arbeten rörande Birgitta utkom i två doktorsavhandlingar
i Uppsala i början av 1900-talet. Torvald Höjer disputerade 1905 med Vadstena
kloster och birgittinordens historia intill midten av 1400-talet och Knut B. Westman 1911 med
Birgitta-studier. Samma år (1905) presenterade Lydia Wahlström sin Birgittabild i Den
heliga Birgitta. I Svenska Akademiens handlingar publicerades (1905) Hans Hildebrands
”Minne av den heliga Birgitta”. 153 En miniatyrbiografi i närmast life and letters-stil utkom
i och med Richard Steffens Den heliga Birgittas uppenbarelser i urval och öfversättning med
inledning, anmärkningar och förklaringar, (1909). 154
Efter sekelskiftet började man upptäcka alltfler Birgittaminnen inom kyrkokonsten.
Genom Andreas Lindbloms försorg samlades de till en vacker Birgittautställning på
Statens historiska museum våren 1918. 155 Utställningen arrangerades under pågående
krig. I förordet till utställningsboken kan vi läsa följande nationalistiska vädjan:
Ty det är det svenska folkets intresse och kärlek, som böra främja denna utställning och
som genom densamma än mer skola väckas. Må denna utställning bli en nationell högtid
mitt i en tid, präglad af nöd och krasst förvärfsbegär, firad till minne af en bland de ädlaste
och i sin lifsgärning mest betydelsefulla personligheter, som vår historia känner!”.
Två år tidigare hade en Birgittavesper hållits i Vadstena kyrka med ärkebiskop Nathan
Söderblom som talare. Knappt fyra år senare stiftades Societas Santæ Birgittæ, SSB, med
Hugo Berggren som förste konfessor, vilket innebar en förnyelse av den birgittinska
spiritualiteten inom högkyrkligheten i Svenska kyrkan. Man ville göra Vadstena till ett
andligt centrum och förnya kyrkan i en mer sakramentalt betonad och högkyrklig fromhetsriktning.
Samma år grundades Birgittastiftelsen med målsättningen ”att bevara det rika
kulturarv, som Sverige äger i den heliga Birgittas liv och gärning”. 156
I och med ingången till 1900-talet gör småningom den moderna, mer diversifierande,
biografiken sitt inträde i det litterära porträttgalleriet över den heliga Birgitta.
Avhandlingens följande kapitel, huvudkapitlet, är ett specialstudium över 1900-talets
svenskspråkiga biografier över det svenska helgonet. De biografiska studier som
153 År 1906 lät Svenska Akademien slå en minnespenning över Birgitta med texten ”Birgitta, Guds tjänare,
Sveriges prydnad, afled 1373”. Se Annerstedt Claes, red, Svenska akademiens handlingar ifrån 1886. Nittonde
delen 1904, Stockholm 1906, s. 55f. Samma år tilldelades Selma Lagerlöf Akademiens stora guldmedalj.
154 Några mindre viktiga arbetet kan nämnas här: A. Forsbloms Sancta Birgitta såsom bärare af den medeltida
mystikens praktiska grundtankar, Helsingfors 1911, och C. M. Palmgrens Sveriges märkligaste kvinna Birgitta
Birgersdotter, Stockholm 1914. Av intresse är Nathan Söderbloms föredrag från 1916 som återfinns
nypublicerat i Söderblom, Nathan, ”Birgitta och reformationen”, föredrag i Vadstena kyrka 24.10 1916,
Småskrifter, Societas Santae Birgittae, Lund 2003. Söderblom hade sammankallat till en Birgittavesper i
Vadstena kyrka. ”Till dessa Guds sändebud, som ökar vår kyrkas eviga rikedom och som samtidigt vittnar
om och bekräftar dess särart, hör i främsta raden den heliga Birgitta. Det tillhör Guds stora gåvor till vår
svenska del av kristenheten att Birgitta är vår”, sade ärkebiskopen. Däremot var Söderblom mycket noga
med att markera att Birgitta inte skall hyllas som ”reformationens förelöpare”. Ellen Keys tal vid
Birgittafesten den 7 oktober 1916 finns tillgängligt i Key, Ellen, ”Birgitta som andlig makt”, Ellen Keysällskapets
småskriftserie, Linköping 1985. Den 7 oktober kom sedan att firas som kvinnornas allmänna
rösträttsdag.
155 Collijn, Isak & Lindblom, Andreas, Birgittautställningen 1918, Uppsala 1918, s. ixf.
156 Om SSB:s och Birgittastiftelsens grundande se af Jochnick Östborn, 1999, s. 18-19. Samtidigt började
birgittinorden sträva till en återetablering i Sverige. Den svenskfödda nunnan Elisabeth Hesselblad stod
som initiativtagare till den allt annat än enkla och problemfria birgittinska missionen i Sverige. Kring
Birgittas hus vid Piazza Farnese i Rom växte det likaså fram nationella och konfessionellt laddade strider. I
oktober 1928 invigdes en ny kyrka, Birgittakyrkan, i Norrköping.